Provkörning: Polestar 2 Experimental – ”Befriande lekfullhet”

2021-08-28 07:00  

Ett lekfullt sätt som visar att Polestar kan leverera på körglädje. Med ”Experimental” har göteborgarna skruvat alla parametrar till max. Så hur är den att köra? Ny Tekniks Felix Björklund har testat.

”Men tryck på lite då, sluta fega”, säger han när vi inför en skarp högersväng bara håller 145 km/h. Samtidigt som överlevnadsinstinkten försöker tygla hastighetsstegringen följer högerfoten passagerarens order som om den inte gjort annat. Det går fort nu, så pass att 2,2 ton maskin närapå lyfter när vi når krönet på en backe.

Inför en skymd kurva lite senare kommer återigen uppmaningen: ”Full fart, våga nu, släpp inte gasen”· 

Min mamma har alltid sagt att man inte ska falla för trycket. Lita på dig själv och gör vad du vill, sade hon – och som en förståndig mellanstadiepojke lyssnade jag. Nu är jag över 40, försöker uppfostra egna barn att inte falla för grupptryck. Men när passageraren hetsar på för så faller jag till föga och kliver över komfortgränsen.

Polestar 2 Experimental. Foto: Polestar

Men det brister aldrig. Polestar 2 Experimental heter bilen jag sitter i och i passagerarsätet har jag Joakim Rydholm, chassichef på Polestar – och pappa till skapelsen. 

Men låt mig backa bandet. I början av sommaren visade Polestar upp en specialversion av sin elbil ”2” på bilfesten Goodwood. I samband med det fick jag en fråga om det var något jag ville testa. Absolut svarade jag – och därför befinner jag mig nu i bilen, på Gotland Ring. 

Så vad handlar då ”Experimental” om?

Design

På avstånd så kanske prototypen flyger under radarn, en slentrianmässig blick – och du tror att det ”bara” är en vanlig Polestar 2. Men vid närmare betraktelse så faller poletten ner, något stämmer inte riktigt. Främre stötfångaren har fått en ny utformning med en ”läpp” som ger den en mer aggressiv framtoning. Lägg till att den har breddats samt sänkts. För den som viker av blicken längs med sidan kommer sedan nästa visuella signal om att allt inte står rätt till. I stället för vanliga, men stora hjul – är det enorma 9x21 tumshjul med lika väl tilltagna bromsar i. Komponenter som man plockat från GT-vagnen Polestar 1

Läs mer: Provkörning Polestar 2 Standard range single motor

Även baktill märks det av att bilen är något mer än standard. Återigen på ett sätt som kräver att man tittar en gång extra. Ja, Polestars design är mer subtil än ”in your face” – men för den delen är den inte mindre effektiv. Exteriört har man även lagt till en bred ”racing stripe” för att accentuera modellens sportighet. Och effekten är precis rätt – det känns snarare än ser häftigt ut. 

På insidan är experimentbilen precis likadan som vilken Polestar 2:a som helst. Det är en stilig och avskalad kupé, med samma Google-system ombord – och samma gyllene säkerhetsbälten som i vanliga performance-versionen.

Polestar 2 Experimental på körbanan. Foto: Polestar

Men det finns delar som gör bilen unik – och som är väldigt iögonfallande.

Den första får man när man öppnar motorhuven. Där sticker framdämparna upp som ett par gyllene spiror och det är nästan andaktsfullt man tittar på dem – de är presenterade lite som konst i en monter på ett museum. När man öppnar bakluckan är det återigen något som är väldigt påtagligt som sticker ut, dock kanske inte presenterat lika pompöst som där fram. Så vad är det? Jo, ett metall-stag som löper genom hela bagageutrymmet – en lite halvnött svartlackerad stång. 

– Det kanske är lite nördig information, men jag testade flera olika dimensioner innan jag kom fram till precis den rätta, säger Joakim Rydholm. 

Teknik

Så vad är det som är det speciella med Experimentbilen? På dörrsidorna står det ”modified clearance, optimized dynamics ”. Vilket är kort och koncist och går att härleda till att bilen sänkts med tre centimeter samt fått effekten höjd med 50 kW. Den lite längre förklaringen är att Rydholm med kollegor tagit och satt dit de häftigaste komponenterna man hade i huset – och slog på dem på en Polestar 2.

Det innebär att det är ny fram och bakända på bilen. Hjul och 6-kolvs Akebono-bromsar från Polestar 1. Nya fjädrar, krängningshämmare, rallystag samt däck. Men en sak är däremot unikt – och det är stötdämparna. Istället för de redan fina alternativet som kommer från Öhlins – har man tillsammans med tillverkaren utvecklat ett nytt alternativ.

Detaljbild, Polestar 2 Experimental. Foto: Polestar

För den som vill veta så har de här dämparna separat justering för återfjädring och kompression. In alles innebär det att fjädringen är 80 procent styvare fram- och 40 procent baktill jämfört med Polestar 2 i Performance tappning. 

Och som grädde på moset har mjukvaran modifierats vilket ger bilen ytterligare 50 kW i motoreffekt. Det innebär alltså att bilen totalt sett har 350 kW, 476 hästkrafter – vilket borgar för att man ska kunna få än trevligare stunder när bilens dynamik utforskas.

På banan

Och utforska är det vi ska göra. Vi befinner oss på Gotland, närmare bestämt på racingbanan granne till ett av öns kalkbrott (Nordkalk, inte Cementa, i det här fallet). Dock börjar inte vår färd i den utlovade prototypen. Nej, först ut får vi köra Polestar 1 följt av en vanlig ”2:a”, båda med dämparna komfort-ställda, precis som om det vore körning till dagis.

I båda fallen går det absolut att köra snabbt på bana, men det bitvis ojämna underlaget i kombination med riktningsförändring i hög fart gör att man inte alls vågar trycka på fullt ut. De är lite för mjuka helt enkelt. 

Så varför köra dessa? Jo, för att få referenspunkter.

Läs mer: Provkörning: BMW IX3 – ”En effektiv elbil – med irriterande brister”

Och så till stjärnan för dagen. Goodwood-bilen är inte till för att framställa Svenssonvarianten av Polestar 2 som går att köpa som en mjukis. Nej, Joakim Rydholm menar att det här snarare visar hur långt man kan gå med CMA-plattformen som de båda versionerna bygger på.

Och redan från start märks det. Första rakan ner går nu än snabbare och de fantastiska bromsarna innebär att man verkligen känner förtroende för bilen. Redan här, en plattan-i-mattan-acceleration, inbromsning och kurva senare, anar jag att den begränsande faktorn i ekipaget inte ligger i hårdvaran – utan i den som sitter bakom ratten. 

I sätet bredvid mig bubblar Joakim Rydholm av glädje – och manar på. Polestaringenjören kan till skillnad från undertecknad banan – vilket gör att han med självsäkerhet hejar på: ”Snabbare, snabbare – bilen kan mer”. 

Och bilen kan verkligen mer. Från att stå på bromsen – till att stämpla fullgas i andra halvan av chikanen. Polestaren kastar sig fram, ivrigt påpetad av alla fyra hjul där vridstyveheten i bilen gör att den inte håller på och åmar sig. 

Hjulen på en Polestar 2 Experimental. Foto: Polestar

Styrningen är bra viktad och tack vare lågprofildäcken så känns kontakten väldigt direkt. I stridens hetta är det svårt att avgöra helt och hållet, men jag tycker nog att även om den är fin – så finns det bättre. 

Däremot visar partiet med ojämnheter i banan vad ett tillspetsat chassi klarar. Visst känns det av när underlaget inte är plant, men där de båda vardagsbilarna andades mer i fjädring/dämpning – suger experimentbilen bara upp det hela utan att studsa runt. Resultatet är att bilen håller sig föredömligt på plats – och som förare kan man då istället fokusera på vad som kommer härnäst. 

Till slut så tar färden slut och det märks att den experimentella bilen inte riktigt är färdigpolerad. Batteriet överhettas vilket innebar att effekten man kan plocka ur det sjunker – och accelerationerna blir mer vardagsmässiga. Fortfarande snabbare än vad du någonsin kommer behöva på väg till affären, men inte alls den hungern som fanns innan. 

Dessvärre innebär det att dagens körning kommer till sitt slut – men det lämnar helt klart mersmak.

Summerat

Den lekfullhet som Polestar verkar ha är riktigt befriande. Och man kan inte säga annat än att det är förbaskat kul att de vågar. Bolaget testar och tänjer gränser – utan kravet att det ska gå att omvandla till positivt kassaflöde per omgående. Det är så här jag tänker mig att äkta kreativitet är – istället för att en räknenisse kommer med ett kalkylark snudd på sekunden efter att en bra idé kläckts.

Själva bilen i fråga är härlig. Designen är rätt, prestandan enorm och även om vanlig Polestar 2 går att få nog så dynamisk – är det här absolut ett par resor värre. Ta inte bara mitt ord för det, mannen som ritat Gotland Ring och som verkligen kan krama ut det mesta ur bilar sa: ”bättre än Porsche Taycan” efter att testat bilen runt banan ett par varv. 

Men vad innebär det här för framtiden? ”Vi får se”, svarar Joakim Rydholms leende. Den rimliga tolkningen är att om det finns nog stort sug efter bilen – lär Polestar tillgodose det.

Så med det sagt, alla ni som tycker att 2:an varit lite för mycket mellanmjölk – här är ert alternativ!

Fakta: Polestar 2 Experimental

Pris: N/A

Pris testbilen: N/A

Drivlina: Två elmotorer, en fram – en bak

Systemeffekt: 350 kW / 476 hästkrafter

Max vridmoment: Inget uppmätt

Acceleration 0-100 km/h: Inte uppmätt

Topphastighet: N/A

Batterikapacitet: 75 kWh

Snabbladdningskapacitet: 150 kW

Räckvidd på el: N/A

Officiell förbrukning: N/A

Förbrukning under test: N/A

Årsskatt: N/A

Bagageutrymme: Oklart – staget som sitter i bagageluckan lär dock kapa en hel del praktikalitet,

Max släpvagnsvikt: N/A

Felix Björklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt