Ny rapport: ”Det behövs en ny marknad för effekt”

2021-02-22 06:00  

År 2045 uppgår den svenska elanvändningen till minst 215 TWh. Det bedömer konsultbolaget WSP i en ny rapport – och konstaterar att det brådskar att ta fram en ny marknad för effekt.

När LKAB presenterade sin framtidsstrategi i slutet av 2020 var det nog många energiexperter som satte kaffet i halsen. I ett slag blev energiprognoserna för framtiden inaktuella.

Gruvjätten pekade på ett elbehov om 55 TWh per år för sin omställning mot lägre utsläpp. Det motsvarar ungefär en tredjedel av den el som produceras i Sverige varje år i dagsläget.

El behövs till elektrolysörer som ska tillverka vätgas åt LKAB. Men många andra sektorer pekar på stort behov av el i framtiden, till exempel för att driva personbilar och lastbilar.

Flygbild över Kiruna, där LKAB har en av sina tre järnmalmsgruvor. De övriga ligger i Svappavaara och Malmberget. Det kommer att behövas sex anläggningar, där malm omvandlas till järnsvamp, tre i Kiruna och tre i Malmberget, som planen ser ut just nu. Foto: LKAB

I en ny energirapport bedömer WSP att elbehovet kommer att ligga mellan 215 och 275 TWh per år från och med 2045.

– Det är väldigt viktigt att alla beslutsfattare tar till sig den situationen. Vi har ett stort ökat elbehov. Under förra året och dessförinnan har det känts som om många inte tar till sig det, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP och projektledare för rapporten.

Många andra prognoser för framtidens elbehov har gjorts under senare år, bland annat av IVA, Svenskt Näringsliv och Energimyndigheten. Allra störst behov, 275 TWh, pekas ut om IVA:s bedömning från 2019 läggs samman med uppskattningarna från Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi.

”Under alla omständigheter” kommer elanvändningen att passera 200 TWh per år före 2045, skriver WSP i rapporten.

– Det finns så klart en osäkerhet i siffrorna. Det är svårt att överblicka hur mycket mer effektiva elektrolysörerna kan bli till 2045, till exempel. Det vi vill trycka på är att det blir minst 215 TWh, säger Anna Nordling.

”Kapacitetsmarknaden är den avgörande pusselbiten”

WSP framhåller i rapporten att den långsiktiga ansvarsfördelningen för elsystemet måste tydliggöras. I dag är det oklart vem som ansvarar för att tekniska lösningar för energilagring och flexibel elanvändning kommer på plats.

– Hur ser vi till att det finns tillräckligt med effekt år 2045? Någon måste ha ett tydligt ansvar för det, säger Anna Nordling.

Regeringen har nyligen tillsatt en elektrifieringskommission som ska granska vad som krävs för att transportsektorn ska elektrifieras och Energimarknadsinspektionen har föreslagit en del förtydliganden i regelverket för elnät.

– Men det räcker inte, man behöver göra mer. Ansvarsfrågan borde vara överst på dagordningen. Och man behöver få bort politiseringen. Det måste vara mer teknikneutrala diskussioner, säger Anna Nordling.

I rapporten har WSP räknat på två olika framtida scenarier efter 2040, ett där kärnkraft finns kvar och ett där kärnkraften har lagts ned. Båda elsystemen skulle fungera, bedömer WSP, men ett system utan kärnkraft skulle kräva mer insatser i form av energilager och utbyggnad av elnät.

Ringhals 1. Foto: Johan Pettersson

Men enligt WSP går det inte att förlita sig på att marknaden styr elsystemet åt rätt håll. Därför föreslår konsultbolaget att ny marknad för effekt, en så kallad kapacitetsmarknad, ska införas. Den skulle innebära att den elproducent som har tillgänglig kapacitet för att producera el får betalt, även vid tillfällen när all kapacitet inte utnyttjas för att generera el ut på nätet.

Det skulle till exempel innebära att ett kraftvärmeverk på 100 MW får betalt för att 100 MW finns tillgängligt, även om det för stunden bara körs på 10 MW. Kraftvärmeverket får alltså dels betalt för den energi som levereras till elnätet men dels också för den tillgängliga effektkapaciteten.

Vindkraftspark utanför Piteå. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

För ett vindkraftverk blir det knivigare.

– Ett vindkraftverk får ju fortfarande betalt för den el som det producerar, men man skulle kunna tänka sig att vindkraftverket i kombination med lagring kan garantera sin tillgänglighet. Det är just förutsägbarheten vi vill få in, så att inte allt för stor del av produktionen är oförutsägbar, säger Anna Nordling.

WSP kallar kapacitetsmarknaden som ”den avgörande pusselbit som behövs” för att hela elfrågan sedan ska kunna överlämnas till marknaden.

Sådana kapacitetsmarknader finns redan i Frankrike, Storbritannien och Litauen. WSP konstaterar i rapporten att det i genomsnitt tog sju år att få marknaden på plats. ”Vi skulle behöva den inom ett år,” skriver WSP.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt