Notan till kunderna efter förseningarna: Hundratals miljoner kr dyrare el

2020-11-06 09:47  

Syftet med Sydvästlänken var att öka överföringskapaciteten för el från mellersta till södra Sverige och jämna ut prisskillnaderna på el. Den långa förseningen har sannolikt betytt flera hundra miljoner kronor i merkostnader för elkunderna i Sydsverige.

När Sverige delades in i fyra elområden, med enskild prissättning på el, år 2011 ledde det till stora protester. Särskilt i södra Sverige, som redan då led av elunderskott, befarades höga priser.

Lösningen skulle bli Sydvästlänken. Jätteprojektet om 7 miljarder kronor skulle öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige med upp till 25 procent. Först när den länken var klar skulle prisskillnaderna mellan elområdena minska, konstaterade Energimarknadsinspektionen i en rapport 2012.

Men prestigeprojektet blev inte färdigt i tid. I april 2015, när allt skulle ha varit klart, var det bara den norra växelströmsdelen som gick i gång. Den södra delen, som byggs med likströmsteknik mellan Småland och Skåne, är ännu inte i kommersiell drift.

Merkostnader för elkunder

Efter att driftstarten har skjutits upp gång på gång är den nu planerad till den 18 december. I så fall landar statusprojektet på 5,5 års försening.

Läs mer: Ygeman tvingas backa om elnäten: ”Gör om gör rätt”

Frågan är vad det har betytt i merkostnader för Sydsveriges elkunder.

– Skulle Sydvästlänken ha varit på plats och den maximala överföringskapaciteten mellan elområde 3 och elområde 4 hade varit tillgänglig hela tiden, vill jag påstå att prisskillnaderna mellan område 3 och 4 i det närmaste hade varit utraderade, säger Christian Holtz, elanalytiker på konsultbolaget Sweco.

Under den tid som Sydvästlänken har varit försenad har elkunderna i Sydsverige, elområde 4, betalat mer för elen än elkunderna i mellersta Sverige, elområde 3. Sedan april 2015 har elpriset varje månad varit högre i Sydsverige – utom en månad, augusti 2015, när skillnaden mellan de två områdena var noll kronor per MWh.

Totalt sett har elkunderna i Sydsverige betalat drygt 2 miljarder kronor mer för sin el än elkunderna i mellersta Sverige under Sydvästlänkens förseningsperiod, från maj 2015 till september 2020. Beräkningen utgår från den genomsnittliga prisskillnaden mellan elområde 4 och 3 per månad, samt en energianvändning i Sydsverige om drygt 2 TWh varje månad.

”Svårt att sätta en exakt siffra”

Det går dock inte att slå fast att hela merkostnaden på 2 miljarder kronor beror på Sydvästlänkens försening. Om Sydvästlänken hade varit klar i tid 2015 hade den sannolikt haft en påverkan på elpriserna även i mellersta Sverige. Dessutom hade andra begränsningar av överföringskapaciteten kunnat påverka elpriserna under de här åren.

– En exakt siffra på hur mycket Sydvästlänken hade betytt för elanvändarna i elområde 4 är svår att sätta. Men de flesta år rör det sig sannolikt om flera hundra miljoner kronor som elanvändarna i elområde 4 har betalat mer för sin el än vad som hade varit fallet om Sydvästlänken hade varit på plats, säger Christian Holtz.

Läs mer: Svenska vindkraftverk slår rekord: ”Driver utvecklingen”

Om förseningen beror på ett felaktigt teknikval, en dålig upphandling eller om entreprenören har skött sitt jobb dåligt vill inte Christian Holtz spekulera i.

– Men det har kostat elanvändarna i södra Sverige en hel del pengar. Då är det allvarligt. Det är Svenska kraftnäts uppdrag att se till att flaskhalsar ska byggas bort, säger han.

De här ville bygga stationerna

Tre bolag kvalificerade sig i upphandlingen om Sydvästlänkens omriktarstationer:

Alstom Grid (som senare köptes av GE Grid)

ABB

Siemens

När slutbuden utvärderades var Alstoms lägst med 2,92 miljarder kronor och bolaget vann därför upphandlingen. ABB:s och Siemens slutbud landade på 3,05 respektive 3,51 miljarder kronor.

Flaskhalspengar

När el från ett elområde säljs till ett högre pris i ett annat elområde får Svenska kraftnät del av mellanskillnaden. Pengarna kallas flaskhalspengar och får bara användas till investeringar som ökar överföringskapaciteten eller till att sänka tariffen.

Tanken är att flaskhalsar på så sätt successivt ska byggas bort.

Från 2015 till 2020 har Svenska kraftnät fått in drygt 13 miljarder kronor i flaskhalsintäkter. Drygt 6 miljarder kronor kom från prisskillnader inom Sverige medan strax över 7 miljarder kom från förbindelser till utlandet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt