Många söker stöd av krympt robotsatsning

2020-05-04 06:00  

Hittills har över 200 företag fått experthjälp i statliga satsningen Robotlyftet. Stålföretaget VSAB i Lidköping är ett av dem – där överväger man nu att skaffa svetsrobotar. Men anslagen till Robotlyftet har skurits ned med nästan 40 procent.

I Lidköping ligger Västsvenska Stålkonstruktioner (VSAB). Företaget med drygt 60 anställda utvecklar och producerar industriellt prefabricerade stomsystem för byggnader, samt tillverkar komplexa stålkonstruktioner med avancerad ytbehandling.

För en tid sedan vände sig VSAB till Robotlyftet, för att få hjälp att urskilja nästa steg i utvecklingen.

– Vi har sedan tidigare utrustning för automatisk svetsning, men det börjar bli dags att ersätta den. Robotisering är en tänkbar väg att gå, men vi ville få hjälp att undersöka vad som skulle vara bästa alternativet för oss, säger VSAB:s produktionsutvecklare Jan Oscarsson.

Om vi nu väljer att gå in i ett robotiseringsprojekt, så är vi bättre beställare än vi skulle varit innan, säger VSAB:s produktionsutvecklare Jan Oscarsson. Foto: VSAB

Tillsammans med en coach från Robotlyftet gjordes en förutsättningsstudie som visade att den planerade satsningen ligger i linje med programmet. VSAB beviljades en så kallad automationscheck på 150 000 kronor. Bidraget finansierade en fördjupad förstudie i samarbete med två andra företag.

– Speciellt för oss är att vi håller på med bågsvetsning, vilket kräver stor yrkesskicklighet av en manuell svetsare som måste kunna känna av och anpassa sig till materialet. Den egenskapen, stor adaptivitet, måste vi ha i en eventuell robotisering också, säger Jan Oscarsson.

”Befinner oss i beslutsprocessen just nu”

Man genomförde en rad fysiska svetsprover med robot. De kompletterades med en virtuell kapacitetsstudie, för att undersöka hur mycket en robot skulle hinna med i VSAB:s verksamhet.

– Där jobbade vi med en robotsimulering för att få fram noggrant beräknade operationstider. Sammantaget har vi fått fram en tänkbar layout över hur en robotisering ska se ut hos oss, och kunnat göra en payoff-kalkyl.

Förstudien har precis avslutats, och visar att svetsningen går att robotisera med hög kvalitet och flexibilitet.

– Vi befinner oss i beslutsprocessen just nu. Robotisering i svetsningen är ett tänkbart alternativ, men vi har även andra möjliga projekt i företaget. Det vi fått genom Robotlyftet är möjligheten att göra en ordentlig förstudie. Om vi väljer att gå in i ett robotiseringsprojekt, så är vi bättre beställare än vi skulle ha varit innan. Vi kan mycket tydligare beskriva vad vi vill ha, och undvika dyra fallgropar, säger Jan Oscarsson.

Ewa Thylen, tillväxtverket. Foto: Rickard Johansson, Studio E

VSAB är ett av det trettiotal företag som hittills fått automationscheckar från Robotlyftet. Över 200 företag har i skrivande stund genomfört förutsättningsstudier, den insats som har varit mest efterfrågad.

– Det är förutsättningsstudierna vi sett störst behov av. Genom dem har vissa företag helt vänt upp och ner på sina tankar kring vad de behöver göra, medan andra har genomfört studien och någon vecka senare har de ansökt om automationscheck. Ytterligare andra har gjort tvärhalt efter förstudien och insett att det inte är en robot de behöver just nu, säger Ewa Thylén, programansvarig för Robotlyftet hos Tillväxtverket.

Robotlyftet ingår i regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri, och leds av Tillväxtverket i samarbete med Industriella Utvecklingscentra (IUC) och flera andra aktörer. Vid lanseringen omfattade det 110 miljoner kronor fördelat från 2018 till 2021.

Ska hjälpa mindre företag i tillverkningsindustrin

Syftet är att hjälpa mindre och medelstora företag i tillverkningsindustrin att kartlägga sina behov, och se hur en ny automationslösning kan ge bäst effekt.

En vanlig väg att gå är att man vänder sig till IUC, och kommer i kontakt med en coach som hjälper till med en kostnadsfri förutsättningsstudie ute på företaget. Coachen kan även koppla in en automationsexpert från Automation Region, Robotdalen eller Rise.

– Tillsammans gör man en genomlysning av produktionsprocessen och kartlägger var det kan finnas lönsamhet i automatisering. Och med lönsamhet avses inte bara kronor och ören, utan även tidsvinster eller förbättringar i ergonomi och arbetsmiljö. Alla som hjälper till med kartläggningen är oberoende, utan koppling till en viss robotleverantör eller automationslösning, säger Ewa Thylén.

Efter förutsättningsstudien kan det företag som identifierat ett möjligt robotiseringsprojekt, och uppfyller vissa villkor (se faktaruta), ansöka om upp till 150 000 kronor i automationscheckar.

”Utmaningen är att nå ut”

Ansökan ska omfatta en offert från en systemintegratör, som visar hur pengarna ska användas. Robotföretagens branschorganisation Swira har certifierat ett antal systemintegratörer, men det ansökande företaget kan anlita annan extern konsulthjälp om man så föredrar.

Automationschecken ska inte gå till direkta investeringar i robotar, utan till att ta in extern kompetens för att kratta manegen, som Ewa Thylén säger.

– Det är ofta här man gör fel. Man lägger pengar på en dyr robot utan att tillräckligt väl sätta sig in i vilken nytta man ska ha av den. Centralt i detta är att stärka upp beställarkompetensen i företaget, säger hon.

Ewa Thylén tycker att Robotlyftet så här långt gått över förväntan.

– Det har legat väldigt rätt i tiden, och vi har haft stor tillströmning. Det svåra har varit att sprida medvetenheten om att den här tjänsten finns, och om att det inte finns någon hake med det. Utmaningen är att nå ut, helt enkelt, säger hon.

Läs mer: ABB-robotchef: "Danmark är duktiga men Sverige är robotmeckat"

Dock kom ett bakslag i höstas, då regeringen presenterade sin budget för 2020. Det totala anslaget till Robotlyftet hade sänkts till 68 miljoner kronor, en 38-procentig minskning från de 110 miljoner som utlovades 2018.

– Vi minskar inte på den hjälp vi ger. Däremot kommer vi att kunna ge hjälpen till färre företag än vi hade tänkt. Men det finns fortfarande gott om utrymme i Robotlyftet, det är inte så att pengarna håller på att ta slut, säger Ewa Thylén.

Programmet pågår fram till den sista december 2021.

Gunnar Bolmsjö är professor i industriella produktionssystem Linnéuniversitetet och styrelseledamot i Swira, samt tidigare professor i robotik vid Högskolan väst och Lunds universitet. Han är i grunden mycket positiv till Robotlyftet.

– Själva ambitionen är fantastisk, och Tillväxtverket är väldigt professionella och gör vad regeringen gett dem i uppdrag att göra. Men jag tror att man på Näringsdepartementet inte förstår hur den här branschen funkar, säger Gunnar Bolmsjö.

Han pekar på att många av de små och medelstora tillverkningsföretagen har gemensamma frågor.

– Det handlar om kompetensutveckling, om tekniska aspekter som hur man programmerar robotar, och om rena applikationsfrågor som hur man sätter in en robot på bästa sätt, säger Gunnar Bolmsjö.

Jag tror att man på Näringsdepartementet inte förstår hur den här branschen funkar, säger robotikexperten Gunnar Bolmsjö. Foto: Pontus Corneliusson

Hellre än att enbart göra individuella förutsättningsstudier, menar Bolmsjö att man kunde samla företag med gemensamma problemställningar på regional nivå.

– Och från ett teknikperspektiv hjälpa dem att ta fram produkter och lösningar på generell nivå. Sedan behöver företagen förstås inte identiska lösningar. Men ska man nå så många berörda företag som möjligt med de begränsade resurser som Robotlyftet har, då borde man kanske tänka lite annorlunda.

Och när det gäller automationscheckarna, så förslår pengarna inte långt enligt Gunnar Bolmsjö.

– Antingen kanske man borde lägga på en nolla till, eller också lägga alla pengarna på kompetensutveckling. För 150 000 kronor räcker inte till så många veckors arbete av en extern systemintegratör, men lägger du det på kompetensutveckling kan du få en hel del för de pengarna. Särskilt om man kan klustra företag och utveckla generella kompetenshöjningar, säger han.

Ny Teknik har utan framgång sökt näringsminister Ibrahim Baylan för att få svar på varför anslaget till Robotlyftet sänkts, men har fått besked att han inte har möjlighet att svara på det nu.

Det här är Robotlyftet

Robotlyftet är ett regeringsuppdrag som leds av Tillväxtverket i samarbete med Industriella Utvecklingscentra (IUC), Automation Region, Robotdalen, forskningsinstiutet Rise, och Swedish Industrial Robot Association (Swira).

Programmet ska främja automation och robotisering i Sveriges små och medelstora företag i tillverkningsindustrin. Målet är att öka deras kunskap om automationslösningar och göra dem till bättre beställare genom förutsättningsstudier och extern experthjälp.

Vissa företag kan även ansöka om automationscheckar för att ytterligare stärka sin kompetens att använda och investera i automationslösningar, samt utveckla koncept för att lyckas med det. Automationscheckarna ska inte användas till direkta investeringar i robotar, utan ska minska den tekniska och/eller ekonomiska risken för att underlätta inför kommande investeringar.

Du kan söka automationscheck om ditt företag:

* bedriver tillverkande verksamhet och har behov av att ta in extern hjälp för att förbereda investering i automation

* uppfyller EU:s SMF-definition (minst två och högst 249 anställda, och årsomsättningen inte överstiger 50 miljoner euro eller balansomslutningen inte överstiger 43 miljoner euro per år)

* har genomfört en förutsättningsstudie.

Tommy Harnesk

Mer om: Robotutveckling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt