Målet: Spadtag för svensk mini-reaktor före 2030

2022-01-11 06:00  

Om små och modulära kärnreaktorer ska byggas i Sverige – vad krävs för att det ska bli möjligt? Det ska undersökas i ett nytt samarbete.

Energimyndigheten har beviljat 25 miljoner kronor till ett kompetenscentrum om små och modulära kärnreaktorer. Centrumets målsättning är att en sådan anläggning ska börja byggas någonstans i Sverige före 2030.

Pengarna gäller för en projekttid om fem år. Så vad kommer centrumet att hinna med på den tiden?

– Tanken är att vi i första hand ska fokusera på den teknik som står på tröskeln till att kommersialiseras, det vill säga små och modulära lättvattenreaktorer, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och koordinator för kompetenscentrumet.

Centrumets målsättning är att första spadtaget ska tas för en sådan mini-reaktor någonstans i Sverige innan 2020-talet har nått sitt slut. Men Ane Håkansson poängterar att planerna inte innebär att centrumet ska bygga reaktorer. Snarare handlar det om att bereda vägen för eventuella intresserade aktörer.

– Vi kommer att jobba med både de tekniska och icke tekniska aspekterna för att kunna implementera den här tekniken i den svenska kontexten, säger Ane Håkansson.

Centrumets aktörer ska granska befintliga koncept för små och modulära lättvattenreaktorer, bland annat genom att göra säkerhetsanalyser och identifiera hur anläggningarna beter sig i olika driftsituationer.

Amerikanska Nuscales mini-reaktor ska granskas

Gruppen ska också undersöka vad reaktorerna kan användas till, utöver att bara producera el. Värmen kan till exempel tas till vara och ledas ut på fjärrvärmenätet. En sådan mini-reaktor för fjärrvärme håller på att utvecklas i Finland.

Så ska VTT:s kärnreaktor för fjärrvärme fungera. Foto: VTT

Andra möjligheter är att låta den el och värme som reaktorn producerar gå till att tillverka vätgas eller processånga till industrin, eller driva anläggningar för att suga ut koldioxid ur atmosfären.

– Vi vill också jobba med bränslefrågan, för att se hur den nya reaktortekniken kan göra bränslet mer lättåtervunnet den dagen man beslutar sig för att implementera ett helt generation IV-system. Det ligger längre fram i tiden, men är ändå relevant, säger Ane Håkansson.

Kompetenscentrumets fokus är små och modulära kärnreaktorer, så kallade SMR, som kan tillverkas i fabrik och sedan monteras på plats. Ett flertal sådana koncept håller på att utvecklas världen över. Tanken är att sådana mini-reaktorer ska bli billigare och gå fortare att bygga än traditionella stora kärnkraftverk.

Flera SMR-koncept utvecklas världen över.

Exakt vilka SMR-koncept som det nya kompetenscentrumet ska granska vill Ane Håkansson inte precisera eftersom arbetet inte har påbörjats än. Men klart är att amerikanska Nuscale ska omfattas. Bolaget var först ut i USA med att få säkerhetsgodkännande för sitt SMR-koncept 2020.

”I Norrbotten kan SMR behövas för att producera vätgas”

Det svenska reaktorbolaget Blykallas blykylda koncept kommer däremot inte att ingå i kompetenscentrumets arbete.

– Blykylda snabbreaktorer ligger en bit in i framtiden. Man måste kunna krypa innan man kan gå. SMR med lättvatten bygger på en beprövad teknik. Det är ingen rocket science att få de burkarna att flyga tekniskt, säger Ane Håkansson.

Blykalla har dock en egen ansökan inne hos Energimyndigheten tillsammans med Uniper och KTH om att utveckla en forskningsreaktor utanför Oskarshamn.

I dagsläget är det enligt miljöbalken endast tillåtet att bygga nya kärnreaktorer på de befintliga kärnkraftsplatserna. Men ambitionen i kompetenscentrumet är att föreslå förändringar i lagstiftningen för att tillåta SMR på andra håll.

Ane Håkansson ser det dock inte som kompetenscentrumets primära uppgift att peka ut vilka platser som skulle lämpa sig bäst för SMR-anläggningar.

– Men i samband med att vi tittar på olika användningsområden kan vi antyda övergripande var reaktorerna kan placeras. Till exempel är Sverige ett väldigt avlångt land, det kan betyda att vi behöver ha distribuerade system med reaktorer lite här och där i landet. Och i Norrbotten ska det göras stål utan kol, där i krokarna kan SMR behövas för att producera vätgas, säger Ane Håkansson.

”Dagens kontrollsystem är inte anpassat för distribuerade system”

Många SMR-koncept bygger på passiva säkerhetssystem som ska fungera utan handpåläggning av en operatör. Därför finns förhoppningar om att mini-reaktorer kan byggas närmare städer än i dag.

Så här är Nuscales anläggning i Idaho tänkt att se ut Foto: Nuscale

En farhåga med mer utspridda kärntekniska anläggningar är att det blir svårare att kontrollera att kärnbränslet inte kommer på avvägar. Det är en fråga som ska studeras i det nya kompetenscentrumet.

– Om man tänker sig att framtida SMR distribueras ut då måste man tänka nytt kring kontrollen av det klyvbara materialet. Dagens kontrollsystem är inte anpassat för sådana distribuerade system, säger Ane Håkansson.

”Ökat intresse för att bygga ny kärnkraft i Sverige”

Kompetenscentrumet är ett samarbete mellan akademi och näringsliv och koordineras av Uppsala universitet. Övriga deltagare är Chalmers, KTH, Vattenfall, Fortum, Sydkraft, Westinghouse och Studsvik Nuclear.

Varför behövs det här kompetenscentrumet?

– Därför att ingen vet hur SMR ska implementeras med gällande nationella och internationella regelverk. Industrin är intresserad av att förstärka sina egna kompetenser och det arbete som de ändå måste göra så småningom om de vill gå in på marknaden med små och modulära reaktorer. Det här är ett sätt att göra arbetet mer effektivt i stället för att var och en sitter på sin kammare och tänker ut saker och ting, säger Ane Håkansson.

Men det är inte ens klart att SMR ska byggas i Sverige?

– Nej. Det är klart att det finns politiska rörelser som inte tycker om kärnkraft och om den synen får ett genomslag blir det inget. Men om en aktör går in med väl lämpad teknik och kan visa att den bidrar konstruktivt till ett stabilt elnät när elanvändningen ska fördubblas så tror jag att det kommer att implementeras, säger Ane Håkansson.

Energimyndigheten beviljade pengar till kompetenscentrumet i december. I beslutet skriver myndigheten att elektrifieringens växande betydelse och behovet av ytterligare elproduktion har bidragit till ett ökat intresse för att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Kompetenscentrumet om SMR

Formellt heter kompetenscentrumet Anita: Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning.

Det är ett samarbete mellan akademi och näringsliv och koordineras av Uppsala universitet. Övriga deltagare och medfinansiärer är Chalmers, KTH, Vattenfall, Fortum, Sydkraft, Westinghouse och Studsvik Nuclear.

Energimyndigheten pytsar in den största delen, 31 procent av centrumets kostnader under fem års projekttid.

Linda Nohrstedt

Mer om: Kärnkraft SMR

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt