Laddas elbilen med ful tysk kolkraft?

2019-05-23 06:00  

Kan man anse att en elbil i Sverige laddas med fossilfri el? Eller består den alltid av smutsig kolkraft? Rise har utvärderat den svenska debatten. Båda sidor har rätt – men också fel.

Sverige har en i mycket hög grad fossilfri elproduktion, främst tack vare vår vatten- och kärnkraft.

Vi exporterar dessutom ungefär en tiondel av vår produktion utomlands. Kalla vinterdagar händer det dock att vi får elda fossila bränslen för att tillgodose behovet, alternativt importera kraft från utlandet. Elsystemet måste hela tiden vara i balans, det vill säga att produktion och konsumtion måste vara lika stor. Och eftersom vårt elnät är sammankopplat med de flesta grannländernas kan det inte ses som en enskild företeelse.

Elbilarnas intåg har fått många debattörer att fundera på vad ovan-stående förutsättningar egentligen betyder.

Huvudfrågan är: Kan en elbil som tillförs det svenska elsystemet verkligen anses laddad med fossilfri el? Tillskottet innebär ju ett ökat behov och ett sådant måste balanseras med en ökad produktion någonstans. I väntan på att vi själva har byggt ut vår förnybara kraftproduktion är det alltså möjligt att hävda att Tysklands kolkraftverk får täcka upp på marginalen.

Men det argumentet håller inte hela vägen, menar forskningsinstitutet Rise som inom ramen för programmet ”Energieffektivisering i transportsektorn” har undersökt den svenska elbilsdebatten i form av ett 30-tal debattartiklar skrivna under åren 2010–2018 i svenska tidningar.

Blir miljönyttan verkligen större?

”Kommande elbilar kommer att använda el på marginalen, men det är ofta svensk, fossilfri el på marginalen. Ibland är det inte det, för att elbehovet kräver nettoimport av el, och då kommer de kommande elbilarna att laddas med kolkraft”, skriver Linda Olsson, författare till rapporten som är finansierad av Energimyndigheten.

Detta synsätt för att värdera miljönyttan kallas marginalelsprincipen och brukar höras från debattörer som är skeptiskt inställda till klimatnyttan med elbilar. Principen är rimlig att använda för nya elbilar som tillförs systemet, påpekar hon, men det är alltså långt ifrån alltid som marginalelen består av kolkraft.

Hon ställer dessutom frågan om det är rimligt att undvika att använda elbilar i Sverige för att i stället låta vår fossilfria elproduktion ersätta fossilbaserad kraftproduktion utomlands. Blir miljönyttan verkligen större? ”Att avgöra rimligheten för detta är en fråga som är komplex nog att kräva en separat studie”, skriver hon.

Läs mer: Biltillverkare kan tvingas redovisa utsläpp: ”Man öppnar Pandoras ask”

Elbilsförespråkarna brukar i stället hävda att svenska elbilar alltid laddas med fossilfri el. Linda Olofsson har hittat tre olika synsätt som underlag för den slutsatsen: medelprincipen, utsläppshandelsprincipen eller elhandelsprincipen (se faktaruta). Men ingen av dessa principer för miljö- värdering passar egentligen i sammanhanget, menar hon.

  • Medelprincipen funkar bara för elbilar som redan finns i systemet.
     
  •  Elhandelsprincipen är enbart rimlig om man utgår från att de som inte köper ”grön” el använder den så kallade residualmixen, för att undvika dubbelräkning av den gröna elen.
     
  •  Utsläppshandelsprincipen är inte heller särskilt rimlig att använda så länge EU:s system för utsläppshandel inte fungerar bättre än vad det hittills har gjort.

Sammanfattningsvis konstaterar hon att ingen av sidorna i debatten har helt och hållet rätt – men inte helt och hållet fel. Det handlar snarare om att de använder sig av olika principer och systemgränser.

Hur ska man som normalintresserad medborgare egentligen tänka kring den här debatten?

– Ett råd är att tänka på det som just en debatt. Jag upplever att debatter ofta blir väldigt polariserade. Debattörerna bemöter inte varandras argument, utan det handlar mer om att få rätt och höras mest. Man bör ha detta i åtanke och samtidigt söka information på annat håll, till exempel i vanliga nyhetsartiklar, för att få bättre överblick, säger hon och påpekar att sanningen nästan aldrig är svartvit.

Fem metoder för att bedöma hur klimatet påverkas

Det finns fem möjliga principer för att värdera klimatpåverkan från elanvändning.

Medelprincipen. Utsläpp från det studerade systemets medelmix av produktion används. Fungerar bara för utsläpp som redan har skett

Marginalelsprincipen. Används i kortsiktiga konsekvensanalyser. Vilket sorts kraftverk tas i bruk/ökar sin produktion när behovet ökar?

Utsläppshandelsprincipen. Eftersom EU har satt ett tak för utsläpp från elproduktion (EU ETS) kan ökad elanvändning inte ge ökade utsläpp. Systemet har dock inte fungerat historiskt sett.

Elhandelsprincipen. Köper man ”grön” el kan utsläppen från den användas vid miljövärdering av kundens elanvändning, till exempel till elbilen. Men då krävs att utsläppen från kunder med icke-”gröna” elavtal beräknas på den återstående elmixen, den så kallade residualmixen. Annars räknas den gröna elen dubbelt.

Principen om elsystemets långsiktiga utveckling. Den femte och sista principen kan användas för långsiktiga konsekvensanalyser. Ska bygga på tagna beslut om framtida utveckling av elproduktionen.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt