Här testas nya svenska vågkraftverket Novi Ocean

2022-06-01 06:00  

Utanför Åkersberga guppar det nya vågkraftverket Novi Ocean. ”Nu har vi kört i äkta vågor och verifierat att datasimuleringarna matchar perfekt”, säger upphovsmannen Jan Skjoldhammer.

Prototypen som ligger i vattnet en bit ut från bryggan ser ut ungefär som en gul och ganska liten ubåt. I bottnen är den förankrad i en bojsten. Själva flytkroppen hålls i rätt position på ytan av fyra ankare.

Den här dagen är havet lugnt och vågorna små. Men det hörs ändå ett pustande ljud när vatten sprutas på turbinen i maskinhuset.

Fakta: Linda Nohrstedt Grafik: Jonas Askergren

Ny Teknik har berättat om vågkraftverket Novi Ocean tidigare. Det är norrmannen Jan Skjoldhammers egenutvecklade koncept. Efter att ha jobbat som pilot hos SAS i många år valde han att satsa på en teknisk idé för att förbättra världen. Han utgick ifrån väl beprövade komponenter som han satte ihop på ett nytt sätt.

Nu har prototypen om 1 kW, med en flytkropp som mäter 5,20 meter, legat i havet vid Åkersberga utanför Stockholm i snart tre månader. I slutet av 2019 blev det också sex veckor i vattnet.

Snitteffekt på 250 watt vid 25 cm höga vågor

Jan Skjoldhammer är mycket nöjd med resultatet.

– Den här fungerar perfekt efter simuleringarna. Det är så många inom vågkraft som gör så många claims och sen blir det bara fem procent av energin som genereras. Vi har bevisat det här nu. Det här är the proof in the pudding, säger han.

Kraftverket är inte anslutet till elnätet. Den el som produceras lagras i ett batteri ombord.

Exakt hur mycket el det har producerat hittills har Jan Skjoldhammer ingen uppgift om. Men snitteffekten har legat på 250 watt när vågorna har varit cirka 25 cm höga.

I maskinhuset finns turbin, svänghjul och generator. Stefan Björklund till vänster och Jan Skjoldhammer till höger. Foto: Nicklas Thegerström

Prototypen har också testats i vågtank i Wales. Men någon tredjepartsgranskning av prototypen har ännu inte gjorts. Det planerar Jan Skjoldhammer att låta göra inom kort.

”Vågkraften går i anti-fas mot vindkraften”

Företaget har fått ett EU-bidrag om 22 miljoner kronor och ska nu bygga en fullskaleversion av vågkraftverket. Den kommer att omfatta 500 kW och flytkroppen blir hela 38 meter lång.

– Men flytkroppen kan anpassas till platsen. Vid Irland till exempel är vågorna större, då får man mer lyftkraft, så då räcker 25 meters flytkropp, säger Jan Skjoldhammer.

Vågkraftverket har en peltonturbin, som också är vanlig i många vattenkraftverk. Här är en modell av turbinen. Foto: Nicklas Thegerström

Om tre år hoppas han att fullskaleversionen kan monteras i havet utanför Nantes, där det finns en testanläggning för nya marina innovationer.

En fördel med vågkraft är att vågorna rör sig även vid tillfällen när vinden inte blåser och när solen inte lyser. Våg-, vind- och solkraft skulle därför kunna komplettera varandra väl.

– Vågorna är kvar i dagar efter att vinden har mojnat och i de perioderna behöver Europa fossilt för att klara sig. Vågkraften går i anti-fas mot vindkraften, så vågkraften kan ersätta fossilt i de perioderna, säger Jan Skjoldhammer.

Livslängd om 25 år

Sverige har för små vågor för att vara aktuellt för Novi Ocean-kraftverket. Men Jan Skjoldhammer tänker sig att det skulle kunna placeras utanför Norges kust så att elen kan skickas i befintliga nät till Östersund och Karlstad. Men om det befintliga elnätet räcker för det har företaget ännu inte undersökt.

Prototypen av vågkraftverket ligger förankrat i vattnet utanför Åkersberga. Jan Skjoldhammer i förgrunden. Foto: Nicklas Thegerström

Vågkraft är en metod för att utvinna energi ur havet som har stor potential men ännu inte har förverkligats i stor skala. Teoretiskt finns en potential för vågkraft globalt att ge 29 500 TWh per år, enligt en studie från 2010.

Men hittills finns ytterst få anläggningar installerade, totalt 2,3 MW, enligt en rapport av den internationella byrån för förnybar energi, Irena, från 2020.

En svårighet är att bygga vågkraftverk som klarar den tuffa miljön till havs, med saltvatten, vindar och stormar. För Novi Ocean är den känsligaste komponenten de dynamiska tätningarna, menar Stefan Björklund, teknikchef på företaget. Med underhåll på tätningarna ska vågkraftverket ha en livstid om 25 år.

Novi Ocean

Vågkraftverket Novi Ocean utvecklas av Jan Skjoldhammers svenska företag Novige. Företaget har fått bidrag av bland andra Energimyndigheten och Vinnova.

Tanken är att vågkraftverket ska installeras på två till fem kilometers avstånd från land, där havsdjupet är 40–80 meter.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt