Här är ryska råvarorna Europa är mest beroende av

2022-03-11 06:00  

Rysslands invasion av Ukraina sänder chockvågor genom råvarumarknaderna. Olja och gas är de ekonomiskt viktigaste för Europa. Men det finns fler varor som läget kan blir kritiskt för, inte minst nickel och palladium. 

Väst är enat i införandet av hårda sanktioner mot Ryssland. Olja och gas var till en början undantaget men på tisdagen meddelade USA att de förbjuder import av dessa ryska varor, med förhoppningen att fler ska följa efter.  

Trots att Ryssland är världens största land sett till yta är ekonomin förhållandevis liten. 2020 uppgick bruttonationalprodukten enligt Världsbanken till knappt 1 500 miljarder dollar. Det ger en elfteplats på topplistan, efter länder som Italien, Frankrike och Tyskland. Rysslands BNP är blott 7 procent jämfört med ettan USA. Utslaget per capita placerar sig landet på plats 55, i nivå med Grekland och Kazakstan. 

Samtidigt är Rysslands ekonomi fortsatt tungt beroende av fossila bränslen och landet betraktas likt Kuwait, Nigeria och Saudiarabien fortfarande som en petrostat. 60 procent av landets exportintäkter 2019 utgjordes av olja och gas, som utgjorde 39 procent av statens totala intäkter.  

Vladimir Putin har sedan han första gången tog makten år 2000 försökt att diversifiera landets ekonomi, bland annat genom att stimulera högteknologisk innovation. Men som Erik Berglöf, vid tiden chefsekonom för den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), konstaterar i en specialrapport från 2014: ”Trots dessa ansträngningar kan man argumentera för att den ryska ekonomin i dag är mer beroende av naturresurser än vad den var vid millennieskiftet.” 

Vilka ryska råvaror är det som är så viktiga för Ryssland? Hur pass beroende är Europa och Sverige av dem? Och hur kan sanktioner slå mot tillgången? Med hjälp av forskarassistenterna Svante Strömberg och Hanna Anisimova vid Stiftelsen Östekonomiska Institutet, Stockholm Institute of Transition Economics, listar vi tio rå- och insatsvaror som kommer att sättas under hård press framöver. 

Olja 

Ryssland var år 2020 världens andra största producent av olja, enligt IEA:s Key Energy World Statistics 2021. Produktionen uppgick det året till 512 miljoner ton, motsvarande 12,4 procent av den globala totalen. USA är största land med 17 procent. 

Europa är tungt beroende av rysk olja. Av den olja som EU importerade 2019 stod Ryssland för den största andelen, 27 procent, enligt statistik från Eurostat

Sverige har de senaste åren kraftigt minskat andelen importerad rysk olja. 2011 stod den för 54 procent. 2020 hade den sjunkit till 5 procent av totalt 17 miljoner kubikmeter. Behovet har i stället täckts av norsk olja, som under samma period har ökat från 21 till 69 procent, enligt Drivkraft Sveriges statistik.

En av Rosnefts oljeriggar i Sibirien, fotograferad 2007. Foto: Sergey Ponomarev/AP/TT 

Naturgas 

Rysk naturgas har blivit det största råvarumässiga samtalsämnet i Europa efter invasionen av Ukraina, mycket på grund av att öppningen av den färdigställda ledningen Nord Stream 2 stoppats av Tyskland

Ryssland producerade 722 miljarder kubikmeter naturgas 2020, motsvarande 18 procent av den globala totalen, enligt samma IEA-rapport som ovan. Landet sitter på mer än 40 procent av jordens kända naturgasreserver, enligt Energimyndigheten.

Största producentland är USA, med 23,6 procent. Men sett till exporten är Ryssland överlägset störst, med 230 miljarder kubikmeter, närmare dubbelt så mycket som tvåan Qatar.  

Europas beroende av rysk naturgas är omfattande och motsvarade 41 procent av den totala importen 2019, enligt Eurostat. IEA har tagit fram en tiostegsplan för hur Europa kan minska sitt beroende av rysk gas med en tredjedel under 2022. 

Sverige använder inte särskilt mycket naturgas, omkring 10 TWh per år vilket motsvarar knappt 3 procent av den totala energianvändningen. 7–8 TWh levereras genom det västsvenska naturgassystemet som är en ledning mellan Trelleborg och Stenungssund, med en avstickare till småländska Gislaved. Det västsvenska nätet är i sin tur ihopkopplat med det europeiska gasnätet via Danmark och Tyskland.  

I normala fall består det mesta av den svenska importen av gas från det danska gasfältet Tyra, vars anläggningar dock genomgår renovering för tillfället. De beräknas inte vara i drift förrän sommaren 2023. Från och med hösten kan Sverige importera från Norge via ledningen Baltic pipe. Men för stunden är vi beroende av gas från kontinenten, vilket innebär delvis ryskt ursprung, enligt en lägesrapport från Energimyndigheten

Sveriges import av ryska petroleumgaser är inte obetydlig. 2021 uppgick den till närmare 900 miljoner kronor, enligt Kommerskollegium. Petroleumgaser omfattar förutom naturgas även till exempel gasol, som bland annat används inom industrin.

Gasledningen Nordstream 2. Foto: EyePress News/Shutterstock/TT 

Kol 

Ryssland är världens sjätte största tillverkare av kol. 2020 producerade landet 398 miljoner ton, motsvarande 5,3 procent av världens samlade produktion. Som exportör är landet tredje störst i världen, med 188 miljoner ton.  

Precis som för naturgas och olja är Ryssland även Europas viktigaste källa till importerat kol. 47 procent av det importerade kolet till EU kom från Ryssland år 2019, nästan tre gånger så mycket som från tvåan USA. 

Sveriges behov av kol finns framför allt inom järn- och stålindustrin, där det används i masugn för att reducera syret i järnmalmen. Koks är kol som genomgått pyrolys, vilket bland annat sker i Oxelösunds koksverk. Det mesta av Sveriges behov av kol till järn- och stålindustrin importeras från Australien. 

Enligt Kommerskollegium importerade Sverige i fjol kol för drygt 800 miljoner kronor från Ryssland.

Siberian Coal Energy Companys öppna kolbrott vid det ryska samhället Zarechny. Foto: Tass/SipaUSA/TT

Konstgödsel 

Ryssland är en stor spelare inom konstgödsel och stod 2017 för 17 procent av marknaden för pottaska, 20 procent av ammoniak och 15 procent av den kvävebaserade konstgödseln urea, enligt WSJ. Ryssland har meddelat att det är berett att förbjuda export av konstgödsel tills transporter till och från landet återupptas.  

Att Ryssland är en så stor aktör hänger ihop med den stora utvinningen av naturgas – en viktig beståndsdel i tillverkningen av ammoniak som används för att producera urea. 

Ryssland är den överlägset största exportören till EU. 2020 sålde landet konstgödsel för närmare 1,3 miljarder dollar, motsvarande 28 procent av EU:s totala import, enligt UN Comtrade Database.  

De stigande naturgaspriserna slår nu även mot EU:s inhemska producenter. I veckan beslutade Yara att tillfälligt stoppa produktionen i två fabriker, i Frankrike respektive Italien

Sverige har i nuläget ingen egen produktion av konstgödsel alls, men det finns initiativ att starta upp fossilfri tillverkning. Sverige importerade 2020 konstgödsel för närmare 300 miljoner dollar, varav 14 procent kom från Ryssland.

Företaget Akrons konstgödselfabrik i ryska Veliky Novgorod. Foto: Science Photo Library/TT 

Nickel 

Under veckan rusade nickelpriset till det högsta någonsin och London Metal Exchange stoppade under en period handeln, trots att sanktionerna ännu inte riktats specifikt mot metallen.  

Cirka 70 procent av allt nickel används för tillverkning av rostfritt stål. Metallen har även en nyckelroll i många litiumjonbatterier (NCM och NCA), där nickel är den ingrediens som ger hög energitäthet. Nickel är också en viktig beståndsdel för flera typer av elektrolysörer, som används för att tillverka grön vätgas.  

Ryssland är världens tredje största producent av nickel. Ryska Norilsk Nickel är den största enskilda utvinnaren, enligt Mining.com. 2020 utvann bolaget drygt 178 000 ton.  

Nickelfyndigheter finns på många platser runt om i världen. 2020 utvanns 2,2 miljoner ton globalt.  

EU importerade nickel för 4,8 miljarder dollar år 2020, varav 34 procent kom från Ryssland, enligt UN Comtrade Database. 

Svenska Northvolt, som bygger två batterifabriker i Sverige, är i stort behov av metallen. Men bolaget vill inte svara på om de har kontrakt med ryska leverantörer, och om det i så fall planerar att avbryta dem. 

– Vi brukar ju inte kommentera vår värdekedja av kommersiella/affärsstrategiska skäl, men rent allmänt kan man säga att vi alltid jobbar med dubbla och trippla leverantörer för att aldrig exponeras för risk, skriver Anders Thor, chef för externa relationer på Northvolt, i ett mejl till Ny Teknik.

Ett av Norilsk Nickels smältverk, fotograferat 1998, i Sibirien. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT 

Palladium 

Palladium används främst i katalysatorer för fordon. Priset rusar och i tisdags kostade ett gram nästan 98 dollar, motsvarande 977 kronor – dyrare än guld. 

Anledningen är att Ryssland ensamt står för ungefär 40 procent av världens samlade utvinning. EU importerade 2020 palladium för 3,5 miljarder dollar, varav 34 procent kom från Ryssland, enligt UN Comtrade Database.

Ryssland står för 40 procent världens utvinninng av palladium. Foto: Science Photo Library/TT 

Aluminium 

Ryssland hör till de största tillverkarna av aluminium, med runt 3,7 miljoner ton årlig produktion, även om Kina fullständigt dominerar marknaden med tio gånger så stor tillverkning, enligt USGS

EU importerade aluminium och aluminiumprodukter för 22 miljarder dollar år 2020, varav Ryssland stod för 9 procent, enligt UN Comtrade Database. 

Den svenska importen rysk aluminium är mer blygsam och uppgår bara till två procent. 

Järn och stål 

Ryssland tillverkar ungefär 124 miljoner ton järn och stål per år, vilket motsvarar fyra procent av världens produktion 2020, enligt USGS

EU importerade järn och stål för 28,5 miljarder dollar år 2020, varav 15 procent kom från Ryssland, enligt UN Comtrade Database. 

Knappt en procent av den svenska importen av varorna kom från Ryssland samma år. 

Etanol 

Sverige sticker ut som importör av rysk etanol. Av totalt 375 000 kubikmeter etanol (med en volymkoncentration över 80 procent) kom drygt 20 procent från Ryssland år 2020, enligt UN Comtrade Database. 

Faktum är att Sverige ensamt stod för 96 procent av all rysk etanol (över 80 volymprocent) som importerades till EU samma år.  

Uran 

Det ryska uranet i svenska kärnreaktorer har blivit mycket omtalat under krisen. Vattenfall har beslutat att stoppa leveranserna av ryskt kärnbränsle.  

Den svenska importen av anrikat uran-235 från Ryssland är omfattande. 2020 importerades 583 ton varav 48 procent kom från Ryssland.  

Andelen är dock betydligt högre än uppgifterna om hur hög andelen ryskt uran i de svenska reaktorerna är. Vattenfall nämner till exempel att de avtalade leveranserna med ryska kärnbränsletillverkaren TVEL motsvarade ungefär 20 procent av bolagets totala behov.  

Skillnaden förklaras av att Westinghouse har en fabrik i Västerås som importerar uran-235 och säljer färdigt kärnbränsle till världsmarknaden. Det används bland annat i det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja, som nyligen erövrades av ryska styrkor.

Satellitbild över Zaporizjzja kärnraftverk, tagen 2019. Foto: Planet Labs PBC/AP/TT

Andelen ryskt uran-235 som importerades till EU motsvarade år 2020 knappt 42 procent av den totala importen. 

Övriga råvaror 

Ryssland framställer fler viktiga råvaror än de som listats ovan. Landet står för 25 procent av den globala utvinningen av vanadin, ett viktigt legeringsämne för höghållfast stål. Det står även för 26 procent av skandiumutvinningen, som främst används i fastoxidbränsleceller, enligt rapporten The Nordic Supply Potential of Critical Metals and Minerals for a Green Energy Transition samt SGU. 

Noterbart är dock att Ryssland i övrigt inte sticker ut i rapporten om EU:s lista över kritiska råmaterial för 2020. Av de 30 råvaror och råvarugrupper som finns upptagna på listan är det endast för palladium som Ryssland intar en särställning som största utvinnare. Bland de 30 råvarorna är det i stället Kina som är störst för två tredjedelar av dem. 

Beroende på hur Kina ställer sig i konflikten kan läget för germanium komma att bli kritiskt. Endast 12 procent bryts utanför Kina och Ryssland. Germanium används huvudsakligen för fiberoptik och infraröd optik, men även ledbelysning och solceller. 

Under tisdagen signerade Vladimir Putin ett dekret om att förbjuda export av vissa rå- och handelsvaror, som svar på Västs sanktioner. Vilka varor som kommer att omfattas gav han det ryska kabinettet två dagar att återkomma om.  

Ukrainas roll 

Kriget riskerar förstås att få enorm påverkan på Ukrainas förmåga att producera och exportera varor. Landet brukas beskrivas som Europas kornbod. Men ur ett europeiskt-ekonomiskt perspektiv är landet inte någon särdeles betydelsefull exportör, bortsett från rollen som transitland för den ryska naturgasen, enligt Hanna Anisimova. 

– Ukraina är en av de största exportörerna av bland annat vete, solrosolja, korn och majs, men främst till afrikanska länder, säger hon.

Ukraina exporterar ensamt 10 procent av alllt vete och 16 procent av all majs i hela världen. Vete och majs står för ungefär 30 procent av de kalorier som jordens befolkning äter. Befolkningen i de länder som utgör Ukrainas främsta exportmarknader, i Afrika och Mellanöstern, lider ofta av ofta av fattigdom och osäker matsituation vilket gör dem extra sårbara för utebliven produktion, enligt en färsk rapport från forskare vid Kyiv School of Economics.

"Nästan all påverkan sker indirekt” 

Bortsett från uran och olja, där företag som Preem och Vattenfall själva tagit beslut att inte köpa från Ryssland, sker nästan all påverkan indirekt genom de globala försörjnings- och leveranskedjorna, säger Petter Stålenheim, ämnesråd på enheten för internationell handelsutveckling på Kommerskollegium, till Ny Teknik. 

– Vi ser en stark prispåverkan. Många i Sverige kan stå ut med att diesel och andra varor kostar mer och en välmående industri har råd att betala för insatsvaror. Tillgången finns för den som har råd. Men de som befinner sig längre ner på inkomstskalan drabbas hårdare när priserna på till exempel jordbruks- och livsmedelsvaror går upp, säger han. 

Finns det någon råvara som du särskilt fruktar ska beläggas med till exportförbud av Ryssland? 

– Vi har inte tittat på det på det sättet. Och man kommer tillbaka till värdekedjor. Palladium är till exempel viktigt för Ryssland, men Sveriges import är liten. Å andra sidan har Sverige en stor fordonsindsutri som är starkt beroende av palladium, säger han. 

Vågar du säga något om utvecklingen framöver? 

– Nej. Vi gör aldrig prognoser, och särskilt inte när det gäller sådant här, säger han.

 

Rättad version: Fel siffra för USA:s andel av den globala oljeproduktionen i en tidigare version, nu korrigerad.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt