”Grafen blir en nyckel till nästa generations batterier”

2019-09-10 06:00  

Graphmatech rustar för uppskalning. Med en ny fabrik kan tillverkningen av Uppsalabolagets hybridgrafen-material öka från 1 ton till 80 per år.

Det märks att den gamla universitetsstaden Uppsala växer. I stadsdelen Kungsängen söder om stadens centrum och öster om Fyrisån står pinfärska bostadshus på rad, redo för inflytt. Här har också Graphmatech sin nya adress, i klocktillverkaren Daniel Wellingtons gamla lokaler.

Graphmatech tillverkar ett patenterat hybrid-grafenmaterial kallat Aros Graphene. Materialet ska ta vara på det tvådimensionella grafenets åtråvärda egenskaper, som att det är urstarkt, superlätt och elektriskt ledande. Det kan ge effektivare energilager, böjbara mobiler och flygplan med lägre vikt.

Men samtidigt har det funnits ett problem som har förhindrat industriell produktion: grafenflingorna gyttrar gärna ihop sig. Det här problemet ska Graphmatech ha löst.

Har löst problemet med en egen separator

Genom att utveckla separatorer ska Graphmatech, som i år för första gången tog plats på Ny Tekniks 33-lista, ha hittat ett sätt att behålla grafenets elektriska, termiska och mekaniska egenskaper också i stor skala. Nu ska detta testas.

Läs mer: KTH har byggt världens minsta accelerometer i grafen

De nya lokalerna på Mältargatan består av 1 350 kvadratmeter fabrik och kontor. Den befintliga produktionskapaciteten på 1 ton Aros Graphene per år ska utökas till åtminstone 3,5 ton under 2020.

– Enligt våra estimat kan vi producera ungefär 80 ton Aros Graphene per år i de här lokalerna innan vi behöver en större byggnad, berättar Björn Lindh, medgrundare av Graphmatech.

Bolaget arbetar för närvarande med ett tiotal olika projekt, varav de flesta är hemliga. Men Graphmatech säger att företagen de just nu samarbetar med finns inom ”jättemarknader”.

Vi vet i alla fall att ABB, Sandvik och Addnorth hör hit. Samarbetet med det sistnämnda på väg ut på marknaden: ett nytt, konduktivt Aros Graphene-baserat filament till 3d-utskrifter.

– Flera av projekten har kommit till det stadium att vi har löst de tekniska problemen och nu tittar på hur vi kan börja producera material ihop, säger Björn Lindh.

Tillverkar inte sin egen grafen – än så länge

Graphmatech fokuserar just nu på vad de ser som steg två och tre i grafenmaterialets värdekedja. Steg ett skulle vara att tillverka eget grafen. Det finns också en avsiktsförklaring med Leading Edge Materials som äger Woxnagruvan i Hälsingland, där man har planer på att bryta grafit.

Men Björn Lindh förklarar att Graphmatech avvaktar med det ”av lite olika anledningar”. Uppsalabolaget köper i nuläget alltså in grafen och lägger sedan på sin kemi för att ta fram det egna materialet.

Läs mer: Heta ryktet: Grafenbatteri på väg till Samsung-telefoner

Det efterföljande steget är tillverkningen av metall- och polymerkompositer som innehåller Aros Graphene, en produktion som också ska ske Uppsalafabriken.

– Metall- och polymerkompositerna går relativt snabbt att ta till marknaden och vi ser att det finns stora behov inom industrin att göra material hårdare och mer konduktiva. Därför blir det här våra huvudspår just nu. Vi tittar också på att använda vårt material som additiv i batterier, det är en framtida jättemarknad. Men där har vi inte löst alla problemen än, berättar Björn Lindh.

Enda grafenbolaget i stort batterisamarbete

Graphmatech ska som enda grafenbolag ingå i ett nytt kompetenscentrum för svensk batteriutveckling, som leds av batteriprofessor Kristina Edström vid Uppsala universitet och får finansiering av Vinnova. Syftet är att skapa ”nya typer av lätta, billiga, miljövänliga och säkra batterier med ultrahög energilagringsförmåga”.

– Det är ett väldigt stort projekt som startar nästa år, och vi kommer att arbeta med många delprojekt inom ramen för detta. Grafen tros bli ett nyckelmaterial i nästa generations batterier, säger Mamoun Taher, materialforskare och vd för Graphmatech.

Läs mer: 33-bolagets nya ledande grafenplast: ”Världsrekord”

Samsung är en i raden av storbolag som hoppas på grafen. Mobiltillverkaren tidigare i år gått ut med att de ska lansera en första mobiltelefon med ett grafenbatteri senast 2021, och då möjliggöra full laddning på mindre än 30 minuter.

– Grafen för industrin är som salt för en kock. Alla kan tänka sig att använda det här materialet till en mängd olika saker, säger Graphmatechs labbchef Viktor Sanderyd.

Startup-känslan finns kvar i Graphmatech

När Ny Teknik kommer på besök har det bara gått en dag sedan Graphmatech flyttade in och stora delar av lokalen är fortfarande under inflyttning, från kontor till labb och fabrik. Innan tillverkningskapaciteten kan höjas ska bland annat energikapaciteten utökas.

De maskiner som används är energikrävande, eftersom de behöver både värme och vakuum. Det vatten som används ska recirkuleras så långt det går, inte bara av miljöskäl utan också av kostnadsskäl.

– Om vi tittar på vad det är för slags produkt vi framställer kommer vi i slutändan ändå ha bidragit till en minskad miljö- och klimatpåverkan. Vi kan bidra till minskad materialanvändning i produkter med flera procent, och samtidigt behålla de önskade egenskaperna. Det sparar extremt mycket resurser sett till helheten, säger Viktor Sanderyd.

Det märks att två år gamla Graphmatech fortfarande är en startup. De tolv anställda har fått rycka in där det behövs, även när det handlar om att städa toaletterna.

För Viktor Sanderyd är det också tydligt att det finns ett otroligt driv på bolaget. Alla vill framåt, och helst ”redan i går”.

– På väletablerade företag kanske man gör på ett visst sätt för att det är så man alltid har gjort. Det är väsensskilt från hur vi har det här.

Graphmatech

Gör: Utvecklar ett hybrid-grafenmaterial. Kan användas som tillsats i andra material eller som ytbeläggning på substrat.

Ort: Uppsala.

Startår: 2017.

Anställda: 12

Huvudägare: Grundarna Björn Lindh och Mamoun Taher samt ABB Venture, Jane Walerud och InnoEnergy.

År på 33-listan: 2019

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt