Batteriet sparar pengar – men är inte lönsamt

2018-06-04 06:00  

Genom att lagra energi från solceller i batterier kan Askersunds kommun spara pengar på sin elnota. Men än är energilagret inte lönsamt.

Det nybyggda skol- och konserthuset Sjöängen i Askersund har solceller på taket och ett energilager med litiumjonbatterier i en container utanför byggnaden.

Genom att förses med kommunens mobila dieselaggregat kan delar av byggnaden också fungera som ett mikronät frikopplat från det överliggande elnätet. Sådan så kallad ö-rift ska testas under några enskilda dagar senare i sommar.

Förutom högstadieskola rymmer huset även bibliotek, fritidsgård, musikskola och ett storkök, där mat lagas till äldreboenden i närheten. Byggnadens olika användning gör den väl lämpad för att testa olika strategier för att styra i- och urladdning av batterierna.

Olika styrningsstrategier har testats i några månader i projekt Soldrift Sjöängen, ett samarbete mellan kommunen, Vattenfall Eldistribution, Sustainable Innovation och Energimyndigheten. Syftet är att ta reda på hur energilagret kan användas på bästa sätt i just den här byggnaden.

”Storköket använder mycket el”

Den första strategin som provades handlade om att kapa effekttoppar momentant.

– Vi började med att testa att kapa varje topp. Vi satte en maxgräns på effekten och varje gång byggnadens förbrukning gick över den gränsen sköt batterilagret in, berättar Jan Kristoffersson, projektledare på Sustainable innovation.

Den strategin kan vara värdefull för elnätägaren eftersom energilagret minskar belastningen på elnätet.

– Fördelen är att man kan slippa bygga ut nätet om man vill ansluta ytterligare en belastning. Kan man kapa topparna kan man klara det ändå, säger Lars-Göran Karlsson, projektledare på Vattenfall Eldistribution.

Läs mer: Energilager het lösning för mer vindkraft

Men strategin ger ingen ekonomisk nytta för Askersunds kommun, som betalar för den effekt som byggnaden behöver per timme. Därför testades nästa strategi, att energilagret hjälpte till att kapa effekttopparna på timbasis.

– Det är så vi gör nu, vi styr ner den entimmeseffekt som blir högst under dagen. Effektanvändningen kan variera mycket under dagen eftersom storköket använder mycket el, säger Jan Kristoffersson.

”Ser framför oss någon form av artificiell intelligens”

Resultaten är ännu inte ordentligt utvärderade, men man har ändå sett att kommunen kan spara omkring två tusen kronor per månad med sådan styrning.

– Det är inga jättepengar, men i framtiden kan det bli ett ganska bra bidrag eftersom vi tror att batterilager kommer att bli billigare. Då kan det finnas bättre lönsamhet, säger Jan Kristoffersson.

Nästa steg blir att testa en strategi som innebär att energilagret används för att kunna köpa så billig el som möjligt från nätet. Till exempel kan batteriet laddas fullt under natten, när elpriset är billigare, och sedan ledas ut i byggnaden under dagen, när elpriset från nätet är högre.

Läs mer: Mikronätet i Skåne utmanar gränserna för energimarknaden – kan vara olagligt

I dagsläget kan bara en strategi väljas i taget. Och den måste ställas in manuellt. Men Jan Kristoffersson hoppas på en förändring i takt med tekniken utvecklas vidare.

– Vi diskuterar hur vi kan ta ytterligare steg för att kombinera ett par olika strategier samtidigt. Och vi vill komma dit att vi har automatik som gör det lättare att ställa om. Vi ser framför oss någon form av artificiell intelligens som successivt blir bättre på att styra energilagret, berättar Jan Kristoffersson.

Batterierna placerades i en container

Batterierna kan dock inte bistå med att hålla spänning och frekvens i byggnadens elnät. Därför behövs kommunens dieselaggregat när ö-nätläge ska testas senare i sommar. Då ska storköket klara sig utan ström från det överliggande elnätet.

Syftet med ö-driften är att testa hur ett mikronät kan öka beredskapen för krislägen.

– Solpaneler och energilager är egentligen en optimal kombination ur beredskapssynpunkt. Man kan få ström till skyddsrum och liknande anläggningar genom solceller på taket och energilager som lagrar elen, säger Lars-Göran Karlsson.

Läs mer: Lokala elsystem viktiga i kristider

Projektet drog igång 2016 och löper till i höst. En av de viktigaste lärdomarna, tycker Lars-Göran Karlsson, är att det saknas ett tydligt regelverk för energilager. Det ledde till att batterierna placerades i en container utanför huset.

”Det roligaste är miljöaspekten”

– Den lokala brandmyndigheten avrådde från att placera energilagret inomhus men uttryckte att det var enligt försiktighetsprincipen tills vi vet vad regelverket kommer att säga, berättar han.

Liksom många andra ser Lars-Göran Karlsson mikronät som ett sätt att få in mer förnybar el i det övergripande energisystemet framöver.

– Det absolut roligaste i ett sådant här projekt är miljöaspekten. Det är miljövänlig elproduktion och vi kan reducera koldioxidutsläpp. Jag har jobbat inom flyget tidigare och nu känns det lite roligare att tala med mina miljömedvetna barn om vad jag jobbar med, säger han.

Projekt Soldrift Sjöängen

Byggnaden Sjöängen: Omfattar 12 000 kvadratmeter. Ägs av Askersunds kommun. Vattenfall Elanläggningar äger solcellspanelerna, energilagret och laddstationen för elbilar. Kommunen betalar Vattenfall en månadsavgift för driften av dessa anläggningar.

Energilagret: Sju litiumjärnfosfatmoduler med en sammanlagd lagringskapacitet om 50 kWh. Batteristyrningstekniken är utvecklad av svenska Ferroamp. Batterierna har en livslängd som motsvarar 5 000 cykler vid 80 procents urladdningsdjup.

Solcellerna: Polykristallina kiselsolceller. 374 paneler som täcker 617 kvadratmeter och har en sammanlagd installerad maxeffekt om 100 kW. Panelerna beräknas kunna generera cirka 98 000 kWh el per år.

Elbilsladdare: En snabbladdare om 43 kW och två semisnabba laddare om 11 kW.

Spänningsteknik: För att minska energiförlusterna vid omvandling från likström till växelström är solpanelerna och energilagret sammankopplade med likströmsteknik. En växelriktare omvandlar elektriciteten till växelström när energi ska ledas till elbilsladdarna eller till det överliggande elnätet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt