Bara några få procent av textilierna är återvunna

2019-10-10 06:00  

För klädmärken som vill visa sin miljö- och klimatmedvetenhet har återvunna material blivit en självklarhet. Men Ny Tekniks granskning visar att de ”hållbara” alternativen trots reklamen fortfarande bara utgör ett fåtal procent.

(Uppdaterad)

När H&M marknadsför höstens Conscious-kollektion är det med orden: ”Mode tillverkat av återvunna pet-flaskor”. Det är ett tecken i tiden.

Redan förra året utsåg Svensk Handel-ägda HUI Research det återvunna plagget till årets julklapp. Företaget såg ett ökat intresse för nya hållbara alternativ, parallellt med en växande oro för miljön och klimatet. Och med tanke på att klädindustrin är en av världens mest resursintensiva och förorenade ter sig valet inte så konstigt.

Men den som i slutet av 2018 var på jakt efter kläder helt utan jungfruliga material och inte ville köpa en fleecetröja gjord av gamla plastflaskor gick antagligen bet.

Läs mer: ”Jag vill knuffa industrin framåt”

Ny Teknik har frågat ett tjugotal kläd- och hemtextilvarumärken på den svenska marknaden om deras användning av återvunna material. Med detta avses material som har tagits fram i en mekanisk eller kemisk återvinningsprocess. Tretton företag har svarat.

Återvunnen polyester vanligast

Kartläggningen visar att återvunna material överlag står för ett fåtal procent av den totala materialanvändningen. Återvunnen polyester, som framför allt tillverkas av gamla pet-flaskor, är vanligast.

Men företagen har svårt att ge konkreta och jämförbara siffror. Vissa mäter inte alls hur mycket återvunna material de använder, andra redovisar det som en del av deras ”hållbara material” där bland annat ekologisk bomull ingår.

Exempel (se alla företag i faktarutan längre ned i artikeln):

  • H&M-gruppen, där bland annat varumärkena H&M, & Other Stories och Cos ingår, uppger att återvunna material förra året stod för 1,4 procent av deras totala materialanvändning.
  • Hemtex: Under 1 procent.
  • Lindex: 4,1 procent av plaggen var gjorda av återvunna material 2018.
  • Filippa K:  4 procent av alla fibrer som ingick i förra årets produktion var återvunna.
  • Ikea: Cirka 20 procent (”en femtedel”) av allt material i textilproduktionen består av återvunnet material.
  • Polarn o. Pyret: 3 procent av plaggen under 2018 innehåller återvunna material i någon andel.
  • Åhléns: Kan inte svara på frågan.

Läs mer: ”Är ni hållbara? Upp till bevis!”

Vad är största hindret för att öka mängden återvunna material? Det går en röd tråd genom företagens svar på frågan: det handlar om kvalitet, pris och ett begränsat utbud.

Så här kan återvunnet öka

Att alla varumärken har återvunnen polyester i sitt sortiment beror på att det finns en fungerande och stor industri för materialet i dag, berättar Lisa Schwartz Bour, områdesansvarig textilåtervinning på forskningsinstitutet Rise.

– Men pratar vi återvunna material överlag saknar vi fortfarande det stora system som behövs för att få upp andelen. Företagen måste veta att det finns tillräckliga volymer av ett material och att det bär sig ekonomiskt, förklarar hon.

Lisa Schwartz Bour är ordförande i den svenska expertgrupp som ska ta fram gemensamma standarder för att säkra textil- och modeindustrins cirkulära flöden. En del i det här arbetet blir att definiera gemensamma termer, klassificera material, testmetoder och återvinningstekniker, vilket kan underlätta för både företag och kunder.

Läs mer: H&M satsar på hydrotermisk metod för textilåtervinning

Tekniska lösningar som rfid-taggar kan också göra arbetet enklare. Taggarna kan berätta vad ett plagg är gjort av och var råvaran kommer ifrån.

– Med rfid skulle man också kunna sortera och dirigera material när de är färdiganvända på ett helt annat sätt än tidigare, så de hamnar rätt, vare sig de ska till återbruk, kemisk eller mekanisk återvinning, säger Lisa Schwarz Bour.

Något som också kan uppmuntra en ökad användning av återvunna material är att alla EU-länder måste börja samla in sitt textilavfall senast 2025. Här finns dock ett problem.

I dag saknas bra metoder för att återvinna gamla textilier till nya textilier i kommersiell skala. Globalt beräknas mindre än 1 procent av allt material som används vid klädproduktion komma från den egna branschen, i form av gamla textilier eller industrispill.

Pilotprojekt prövas i full skala

Det här vill stiftelsen H&M Foundation lösa genom ett samarbete med det Hongkong-baserade forskningsinstitutet HKRITA. För ett år sedan invigde de två pilotanläggningar för återvinning av polyesterblandningar, med en kapacitet på 100 kilo per dag.

Försöken ska ha gått bra och tekniken vara robust, enligt Erik Bang som är innovationsansvarig på stiftelsen. Nästa år ska den börja testas i full skala. Kapaciteten blir då 1 ton per dag.

Målet är att ta fram och ge bort en teknik som inte finns i dag och som industrin vill använda.

– För att lyckas måste vi visa att det här verkligen fungerar och att det är kommersiellt gångbart att använda återvunna material i stället för jungfruliga. Vår lösning måste därför vara markant billigare än att använda nya material, och den måste vara enkel att skala upp, säger Erik Bang till Ny Teknik.

Läs mer: Nya material städar upp i modeindustrin

De första produkterna som är gjorda av det återvunna materialet beräknas finnas kommersiellt tillgängliga inom två år. Den stora utmaningen just nu är kvaliteten.

– Vi tittar specifikt på blandtextilier och då måste du ner på en väldigt låg nivå för att separera fibrerna. Vi kan återvinna polyestern i våra maskiner utan kvalitetsförlust, men vi behöver fortfarande förbättra metoderna för att behålla kvaliteten i cellulosafibern, berättar Erik Bang.

Second hand är bäst för miljön

Det bästa för miljön och klimatet är förstås att använda de plagg vi redan har. Hela 80 procent av klimatpåverkan från den svenska klädkonsumtionen beräknas komma från produktionsfasen, enligt en rapport från Mistra Future Fashion.

Men modeindustrin verkar inte så intresserad av det. Då kan återvunna material bli ett steg i en lite mer hållbar riktning.

– Generellt sett ger återvunna material en miljövinst då jungfruliga material kan ersättas, men processerna för att återvinna material kan se väldigt olika ut. Därför är det viktigt att titta närmare på varje process, och vilka resurser som har använts för att tillverka ett material, oavsett om det handlar om ett jungfruligt eller återvunnet, säger Lisa Schwarz Bour på Rise.

Kläd- och textilföretag om återvunna material

Ny Teknik har frågat kläd- och textilföretag på den svenska marknaden hur mycket återvunnet material de använder i dag, och vad som hindrar dem från att öka den siffran. Så här svarar de:

Brothers

Uppger att uppskattningsvis mindre än 5 procent av sortimentet är återvunnet.

Hinder: "Hitta leverantörer som kan leverera material av återvunna fibrer som motsvarar våra krav gällande kvalité och kvantiteter."

Filippa K

Uppger att 4 procent av alla fibrer var återvunna och 20 procent av polyestern var återvunnen 2018.

Hinder: Tillgång på återvunna fibrer, färgbegränsningar, slitstyrka och kvalitetsproblem med befintliga återvunna material.

Fjällräven

Uppger att över 60 procent av den totala årsproduktionen kan klassas som ”mer hållbara material”, varav ”en stor andel” ska vara återvunna.

Hinder: Priset, att få kontroll på inputråvaran och säkerställa att slutprodukten uppfyller Fjällrävens egna kemikaliekrav.

Gant

Redovisar 2,4 ton återvunna material 2018.

Hinder: Till exempel saknas storskaliga tekniker för textilåtervinning, återvinning av naturliga material ger inte tillräckligt hög kvalitet, begränsat utbud, ganska låg efterfrågan från kunderna.

Hemtex

Uppger att mindre än 1 procent av den totala årsproduktionen av textil består av återvunna material. Detta motsvarar drygt 10 ton återvunnet material per år.

Hinder: Kontroll av kemikalieinnehåll, tlilgång och pris.

H&M-gruppen

Uppger att återvunna material utgör 1,4 procent av H&M-gruppens materialanvändning. Återvunnen bomull står för 0,3 procent av all bomull som används inom gruppen.

Hinder: Det saknas återvinningslösningar för flertalet textilier och de lösningar som finns i dag är inte kommersiellt tillgängliga att skala upp.

Ikea

Uppger att omkring en femtedel av materialet som används i textilproduktionen är återvunnet. Av all polyester som används i Ikeas textilprodukter ska 58 procent vara återvunnen.

Hinder: Bland annat små och fragmenterade värdekedjor, samt att fiberblandningen varierar från gång till gång.

Kappahl

Uppger att återvunna material i dag står för 1,7 procent av allt material.

Hinder: Tillgång och kvalitet, samt en svårighet i att minimikvantiteterna är mycket högre för inköp av återvunna material jämfört med jungfruliga.

Lexington

Uppger att de inte kan ge någon siffra för andelen återvunna material i sortimentet.

Hinder: Tillgång och pris. ”Återvunna material är ofta dyrare och konsumenterna är inte riktigt beredda att betala för det.” Höga minimikvantiteter vid beställning av till exempel återvunnen polyester.

Lindex

Uppger att 4,1 procent av Lindex plagg var gjorda av återvunna material 2018. Då består plaggen av i genomsnitt 50 procent återvunna material och resten jungfruliga.

Hinder: Begränsad tillgång på återvunna material, de som finns i dag går inte att använda till allt (till exempel strumpbyxor), systemet för insamling och återvinning.

Nudie Jeans

Uppger att totalt 0,8 procent, motsvarande 3 174 kilo, av allt material 2018 var återvunnet.

Hinder: Att göra kvaliteter med högre andel återvunna fibrer med god slitstyrka, och skapa design som tillåter återvunna material.

Polarn o. Pyret

Uppger att det fanns återvunna material i 3 procent av sortimentet 2018.

Hinder: Tillgången på återvunna material är relativt låg. Saknas industriella flöden för ciirkulär polyestertextil. De återvunna materialen håller ofta inte samma kvalitet.

Åhléns

Uppger att de inte kan svara på frågan om andelen återvunna material sett till den totala mängden, men att 17 procent av sortimentet inom hem och mode innehöll återvunna syntetiska material 2018.

Hinder: Kvalitet, inköpspris relaterat till volym.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt