Därför står du inte ut med vissa ljud

2021-06-02 12:00  
Misofoni kan innebära ett starkt obehag vid vissa ljud, som andras slurpande, tuggande, drickande eller andning. Foto: Pexels och TT

Den som stör sig extra mycket på någon som tuggar, dricker eller andas kan lida av misofoni. Ny forskning knyter ljudkänsligheten till vissa starka kopplingar i hjärnan.

Misofoni kan innebära ett starkt obehag vid vissa ljud, som andras tuggande, drickande eller andning. Det kan trigga starka reaktioner, i form av oro eller ilska. Men exakt varför det är så är inte klarlagt. Forskare vid brittiska Newcastle University har tittat närmare på det.  

Med hjälp av funktionell MRI (magnetkamera) har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer med och utan misofoni. Hypotesen var att de skulle hitta en förklaring i det neuronsystem som speglar rörelserna i hjärnan och som är förknippade med de triggande ljuden.  

De med misofoni visade sig ha en starkare koppling mellan hjärnans hörselcentrum och det som kallas ortofaciala motorcortex, som styr ansikts-mun och svalgrörelser, förklarar Science Alert. Och ljuden som triggar de med misofoni har ofta koppling till just sådana rörelser. 

Läs mer: Stökigt rymdväder kan stoppa nya månresor

Forskarnas slutsats är att de har funnit stöd för sin hypotes. Hos de som lider av misofoni verkar samma delar av motorcortex stimuleras som hos dem som orsakar det triggande ljudet när ljudet uppkommer. De med misofoni tycks också ha en känsligare kommunikation mellan de områden i hjärnan som är ansvariga för hörsel och motorik.

Ett intrång i hjärnan

De med misofoni visade sig också ha en starkare koppling mellan motorcortex och syncortex, vilket kan förklara varför man kan bli triggad även av synintryck. 

–  Det här får oss att tro att den här kommunikationen aktiverar något som kallas “spegelsystemet”, som hjälper oss att bearbeta andras rörelser genom att aktivera vår egen hjärna på ett liknande sätt, som att vi själva utför samma rörelser, säger forskaren Sukhbinder Kumar i ett uttalande

Det obehag som någon med misofoni upplever kan alltså bero på att den här speglingen kan kännas som ett intrång i hjärnan.  

Fyndet kan öppna för nya behandlingar mot misofoni, som inte bara fokuserar på hjärnans hörselcentrum utan också på de områden som är ansvariga för rörelser. 

Studien ”The motor basis for misophonia” har publicerats i Journal of Neuroscience

Ania Obminska

Mer om: Oljud

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer