”Svensk Vindenergi gör fel antaganden om kärnkraft”

2020-09-15 15:36  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Svensk Vindenergi bör inte smutskasta andra fossilfria kraftslag. Att göra så långtgående antaganden utan att fråga oss som kärnkraftsägare får oss att ifrågasätta nyttan av vårt medlemskap, skriver Jens Bjöörn, Fortum.

I ett debattinlägg den 14 september hävdar Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger att vi kan skapa ett kostnadseffektivt och leveranssäkert elsystem utan kärnkraft som även klarar situationer med stora skillnader mellan tillgång och efterfrågan till år 2040. Slutsatserna kommer från en studie som Svensk Vindenergi beställt av konsultbolaget DNV GL.

För att kunna dra en sådan slutsats krävs det dock ganska många långtgående antaganden och just sådana lider studien ingen brist på.

Analysens utgångspunkt är att all nuvarande kärnkraft är avvecklad till år 2040 och att endast två reaktorer kan livstidsförlängas. Detta trots kärnkraftsägarnas bedömning att reaktorerna kan och bör drivas bortom 2040 och att alla ekonomiskt meningsfulla livstidsförlängningar bör genomföras.

Att göra så långtgående antaganden utan att fråga oss som både kärnkraftsägare och långvariga medlemmar i Svensk Vindenergi är anmärkningsvärt och får oss att ifrågasätta nyttan av vårt medlemskap i organisationen.

Vidare bygger analysen på en enskild vädervecka från år 2016. För att dra de slutsatser som rapporten gör måste man i stället titta över betydligt längre tidsskalor, inkludera fler väderår och titta särskilt på extrema år med lite vind och torrår. Det är ju särskilt för dessa extrema situationer elsystemet måste vara dimensionerat för att klara av.

Kanske mest anmärkningsvärt är att rapporten helt ignorerar kostnaderna för den massiva nätutbyggnad som skulle behövas för att möjliggöra ett scenario helt utan kärnkraft redan till år 2040.

Med tanke på de stora nätutmaningar vi ser redan i dag, både vad gäller kostnader och ledtider, är det högst vilseledande att exkludera denna del av elsystemet.

Rapporten exkluderar vidare helt kostnader för kritiska systemtjänster såsom rotationsenergi och spänningsstabilitet. Det var just sådana tjänster som elsystemet fick brist på i somras och som gjorde att den systemansvariga aktören Svenska kraftnät med mycket kort varsel fick upphandla och återstarta Ringhals 1.

Många moderna vindkraftverk kan producera vissa av dessa tjänster men hur det påverkar produktionen och vad det kommer att kosta framgår inte.

För att få ihop kalkylen tvingas man också göra tveksamma antaganden om efterfrågeflexibilitet. Att hushållen ska dra ner på värmen i upp till två dygn eller att industrin ska göra motsvarande produktionsminskning är inte efterfrågeflexiblitet. Det är ransonering. Dessa antaganden blir än mer orealistiska om man också inkluderat mer extrema väderveckor.

Till sist görs ambitiösa, och förvisso fullt realistiska, antaganden om teknik- och kostnadsutveckling för vindkraft och energilager. Men för kärnkraften görs tvärtom antagandet att utvecklingen står helt still. Ingen kostnadsminskning eller teknikutveckling varken för små eller stora reaktorer.

I verkligheten utvecklas även kärnkraften. Inte minst sker det snabb utveckling inom området små modulära reaktorer. Det går inte att tolka på annat sätt än att man på förhand bestämt sig för vilket resultat man vill ha.

Svenskt Näringsliv släppte förra veckan en mycket omfattande rapport som innehåller de flesta av dessa systemrelaterade aspekter som Svensk Vindenergis rapport saknar.

Där landar man i slutsatsen att det klimat- och kostnadsoptimala systemet består av ungefär lika delar vind-, vatten- och kärnkraft, alltså ett system som har ungefär den produktionsmix som vi har i dag fast med mycket mer vindkraft eftersom den kommer stå för merparten av utbyggnaden framöver.

Vindkraften kommer alltså i alla scenerier, även med nuvarande och eventuell ny kärnkraft, att behöva byggas ut mycket kraftigt om vi ska klara den omfattande elektrifiering vi står inför.

Vi är medlemmar i Svensk Vindenergi därför att vindkraften har ett antal frågor som behöver drivas med en gemensam röst och där det behövs en plattform för hur utvecklingen av vindkraft kan ske på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt.

Det vore positivt både för vindkraften och utvecklingen av energisystemet om Svensk Vindenergi ägnade just de frågorna lite större uppmärksamhet i stället för att spendera medlemmarnas pengar på att smutskasta andra fossilfria kraftslag.

Jens Bjöörn,

senior manager public affairs, Fortum och fd styrelseledamot i Svensk Vindenergi

Mer om: Debatt Vindenergi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt