”Lös kapacitetsbristen i elnäten med effektivisering”

2021-02-02 07:00  
Från vänster: Daniel Lindén, Linda Burenius och Lotta Bångens.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Energieffektivisering och flexibilitet där användning av el flyttas till en annan tidpunkt är avgörande för att kapacitetsbristen ska kunna lösas så billigt, fort och klimatsmart som möjligt, skriver Linda Burenius, Lotta Bångens och Daniel Lindén.

Kapacitetsbristen i framförallt regionala och lokala elnät i vissa delar av Sverige var under 2020 den mest diskuterade frågan i energidebatten. Den kan den lösas genom huvudsakligen två åtgärder – antingen genom en utbyggnad av elnätet, vilket är dyrt och tar lång tid, eller genom att minska på efterfrågan på el vid det givna tillfället. Vi menar att det senare borde ges betydligt mer uppmärksamhet framgent än idag.

Energieffektivisering minskar inte bara behovet av energi, utan även effektuttaget under de känsliga effekttopparna, när det är som kallast och den samlade förbrukningen är som störst. Diskussionen om energieffektivisering har hittills varit fokuserad på kilowattimmar, men nu är det dags att även se det värde som energieffektivisering ger i form av ett minskat behov av effekt. Potentialen för den här typen av effekt-effektivisering är 3 000 MW, enligt Naturskyddsföreningen, vilket räcker långt för att lösa kapacitetsproblemen – även om elanvändningen ökar framöver.

Energieffektivisering har dessutom andra fördelar som inte erbjuds vid utbyggnad av elnätet. Det handlar om samtidig upprustning av offentliga lokaler och bostäder i Sverige, bättre inomhusmiljö, lägre utsläpp och lägre kostnader för energianvändare.

Vi uppmanar regeringen att omgående införa följande åtgärder för att realisera den slumrande och lättillgängliga potentialen i effektivisering och flexibilitet för att råda bot på effektbristen som finns i elnäten i vissa regioner. En nyckel för snabbt och effektivt genomförande är att utnyttja befintliga styrmedel.

  • Ändra intäktsramsregleringen så att investeringar i energitjänster blir lika lönsamt som att bygga ut elnäten för elnätsbolagen.
  • Ställ krav på att även effekt- och flexibilitetsåtgärder undersöks i de energideklarationer/energikartläggningar som ska utföras för alla byggnader och större företag i Sverige.
  • Ställ högre krav på använd effekt i byggreglerna. Idag är el den förhärskande uppvärmningsformen i nya småhus. Då behövs tuffa krav på lågt effektbehov under kalla vinterdagar och krav på att byggnaden ska vara ”flexibel”. I flexibla byggnader inom ett område kan exempelvis varmvatten och värme stängas av växelvis mellan hus under så kort tid att boende inte märker det. Tekniken finns redan idag och liknande projekt har genomförts i såväl Sverige som Norge. Småhusägare borde då kunna få ersättning från nätbolagen för denna energitjänst de förser elnätet med.
  • Utforma framtida stöd till renovering så att åtgärder som sänker effektbehov och ökar flexibiliteten premieras.
  • Idag finns det stöd för privatpersoners investeringar i solceller och laddstolpar, men inte för att tilläggsisolera vinden. Säkra att energieffektiviseringsåtgärder inkluderas i de befintliga styrmedel som riktar sig mot privatpersoner. 

Sverige arbetar nu med en strategi för elektrifiering av flera sektorer av samhället. I denna strategi bör energieffektivisering vara en viktig komponent för att möjliggöra storskalig elektrifiering. Försök med marknadsplatser för effekt pågår redan i flera städer idag och nya lösningar testas, bland annat i Stockholm och Uppsala. Här behöver dock en marknadslösning utvecklas som kan användas runt om i landet och skapa de lokala marknader som behövs.

Det är därför viktigt att utreda potentialen för effekt-effektivisering och flexibilitet i de regioner där det finns utmaningar. För att ge effekt måste vidare många energieffektiviseringsåtgärder samlas ihop och aggregeras. Även här finns pilotprojekt och nya aggregator-företag startas. Flera knutar behöver dock lösas, som t ex definition av och storlek på de åtgärder som kan säljas på en effektmarknad.

Klimathotet är akut och en omfattande elektrifiering av transportsektorn och industrin är avgörande, både i Sverige och på global nivå. Samtidigt är kapacitetsutmaningen i elnäten akut på flera ställen runtom i landet och vi behöver vända på varje sten. Börja med att ta krafttag för energieffektivisering – det kan bidra till att lösa såväl effektfrågan som att förbättra inomhusmiljön, sänka kostnader för hushåll och öka företags konkurrenskraft.

 

Linda Burenius, ordförande 100 % förnybart

Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen

Daniel Lindén, grundare Tibber

Mer om: Debatt Elnätet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt