NYTT FRÅN NY TEKNIK
”Hoppas att vi kan vara en förebild för svenska företag i återuppbyggnaden av Ukraina”
Intresset för att vara med och återuppbygga i Ukraina är stort bland svenska företag. Men var ska pengarna komma ifrån? Svaret från svenska myndigheter är svävande, skriver Ny Tekniks chefredaktör Thomas Peterssohn i ett reportage från industrimässan Rebuild Ukraine.
Publicerad
Uppdaterad
Annons
De blodiga striderna pågår fortfarande efter 21 månader i östra Ukraina och dagligen kommer rapporter om nya attacker.
Samtidigt fortsätter livet, nästan som vanligt, i större delen av Ukraina.
Skolor, sjukhus och infrastruktur i de lugnare regionerna repareras löpande och ekonomin börjar återhämta sig. Ukrainas BNP, som störtdök efter den fullskaliga invasionen i februari 2022, spås växa 3-4 procent i år.
Det är med blandade känslor vi vandrar omkring i de stora mässhallarna på Rebuild Ukraine, industrimässan i Warszawa som huserar över 500 europeiska bolag och tusentals besökare.
Krigets ondska finns hela tiden närvarande i bakgrunden, men människorna här utstrålar optimism och handlingskraft.
– Vi har investerat och byggt ut för att kunna leverera till alla kunder. Efterfrågan på lastbilar ökar och för Scania är detta det bästa året någonsin i Ukraina. Jag hoppas att vi kan vara en förebild för svenska företag i återuppbyggnaden av Ukraina, säger Håkan Jyde, chef för Scania Ukraine, och själv bosatt i Kiev.
Han är en av drygt 100 svenskar som är på plats på Rebuild Ukraine. Här organiserar Ny Teknik och konsultföretaget Forever Sustainable den första svenska paviljongen på mässan.
Annons
”Business as usual”, är slagordet hos dem som verkat längst i landet. Återuppbyggandet av Ukraina har redan börjat, heter det.
– Vi väntar inte utan jobbar varje dag för att återuppbygga landet. Ukraina är redan i dag ett fungerande land att göra affärer i bortsett från att visa delar är ockuperade. Visst finns de risker men de är faktiskt hanterbara, säger Andreas Flodström, medgrundare av it-konsultföretaget Beetroot med sju kontor i Ukraina.
Alfa Lavals ambitiösa plan för återuppbyggnaden
Men de flesta av de 47 svenska företagen på plats är här för att lära, skapa kontakter och bygga en position på marknaden som är på väg att öppna sig.
Alfa Laval har en mycket ambitiös plan för återuppbyggnaden och håller på att utöka bemanningen från dagens 90 personer i Ukraina.
– Just nu investeras mycket i offentliga byggnader, skolor och sjukhus. Våra kunder i energisektorn går lite långsammare fram eftersom deras anläggningar är attraktiva mål för Ryssland. Men när kriget är över kommer en stor våg av investeringar och för oss gäller det att vara förberedda, säger Dawid Olszewski, chef för Alfa Laval i östra Europa.
De mindre företagen hoppas mer på snabba resultat. En av dem som lyckas sätta en affär nästan direkt är Josab Water Solutions, berättar företagets vd Jane Jeppson efter ett möte med en kommun som har mist 80 procent av sina invånare sedan de flytt från kriget.
– Kommunledningen vill ha tillbaka människorna till staden och högst upp på deras önskelista står då rent vatten. Vår teknik kan rena vatten för upp till 80 000 personer och lösningen kan finnas på plats inom en månad, säger hon.
En större affär presenteras när Ibrahim Baylan dyker upp med Ingrid Capacity, en svensk energistartup med blott två år på nacken där den tidigare energiministern (S) sitter i styrelsen. Bolaget investerar drygt 3 miljarder kronor i energilagring i Ukraina.
Annons
– Vi kan hjälpa till med att bygga upp Ukrainas bräckliga elsystem. Genom att lägga upp våra energilager på strategiska platser kan vi göra hela systemet mer resilient och därmed säkrare. Vi har haft en god dialog med myndigheterna och har fått möjlighet skriva ett avsiktsavtal, säger Ibrahim Baylan.
Regeringen nya biståndspolitik styr om mot handel och Ukraina. Är du en del av den nya politiken nu?
– Ja, jag hoppas ju bli det. Det finns en hel del klokskap i det där, att kombinera biståndspolitiken med en utvecklingspolitik som är mer långsiktigt, säger Ibrahim Baylan.
Forssell: ”Hjälpa våra företag in på marknaden”
Arkitekten bakom den nya biståndspolitiken är bistånd- och handelsminister (M) Johan Forssell. Han har precis talat på öppningsceremonin tillsammans med ministerkollegor från Danmark, Finland och Storbritannien när han klipper bandet på svenska paviljongen.
– Vår uppgift som regering är att försöka hjälpa våra företag in på marknaden, exempelvis med våra Ukrainagarantier där vi använder biståndsmedel på ett helt nytt sätt för att hjälpa företag att exportera, säger Johan Forssell.
Den nya biståndspolitiken verkar populär bland företagen, men har kritiserats bland dem som jobbar med traditionellt bistånd.
– Det går framåt, men det är en historisk förändring som ska göras på kort tid. Vi måste bryta de ibland vattentäta skotten mellan bistånd och handel som är två sidor av samma mynt. Den enkla sanningen är att bistånd kan bekämpa fattigdom, men ska man bygga välstånd krävs handel, entreprenörskap, rättsstat och marknadsekonomi, säger Johan Forssell.
Möten avlöser varandra i den svenska paviljongen. Fredrik Enander från Forever Sustainable som håller i trådarna får stor uppskattning av alla på plats.
Kollegan Kateryna Koltunovych har bokat in inte mindre 23 kommuner för matchmaking med svenska teknikföretag i vid små mötesbord på det kaosartade mässgolvet. Företagen står i kö för att prata med folk från Bachmut, Luhansk och andra städer och regioner som vi har lärt känna från nyhetsrapporteringen. De flesta kommuner på Rebuild Ukraine verkar vara från de mest krigsdrabbade regionerna i öst.
Mariupols borgmästare Vadym Bojtjenko står plötsligt i den svenska paviljongen och håller ett brandtal. Den omtalade hamnstaden, som ”dödades under 86 dagar” för att använda borgmästarens ord, ska byggas upp igen när den har tagits tillbaka från Ryssland.
– Vi har en snabb handlingsplan bestående av 154 projekt som kan genomföras på två år. Och så en långsiktig plan för att återuppliva Mariupol till det en gång var, fast i modern tappning. Den kommer att ta 20 år att genomföra, säger borgmästaren.
Han uppskattar kostnaden för återuppbyggnaden av Mariupol till 14,5 miljarder euro. Det kan jämföras med de 1 000 miljarder euro som president Volodymyr Zelenskyj brukar ange som prislapp för återuppbyggnaden av samtliga städer i landet.
Pengarna, ja. Är det något som skapar förvirring och frustration på Rebuild Ukraine så är det alla frågor som rör finansiering.
De ukrainska behoven är ofta väl dokumenterade och företagens lösningar prydligt beskrivna, men frågan hur en affär ska komma till stånd svävar ofta i luften.
Vem ska egentligen betala och vem ska stå för riskerna?
Polska och danska myndigheter vill hjälpa med finansiering
Svenska statens organisationer som bistår i finansieringsfrågor är alla på plats på Rebuild Ukraine – Sida, Exportkreditnämnden, Swedfund, Svensk Exportkredit.
Men när företagen ställer frågor är svaren otydliga. Sida ”analyserar” sitt nya uppdrag att investera 6 miljarder i Ukraina och Exportkreditnämnden ”tittar” på en krigsförsäkring på upp till 300 miljoner kronor, en bråkdel av exempelvis samma försäkring i Polen.
Sverige – och Ukraina – behöver ett Northvolt för byggindustrin. Vi kan bygga 40 automatiserade husfabriker för samma kostnad som en enda batterifabrik.
Lars Wikholm, Wiksfors Technologies
Mer hjälpsamma är polska och danska myndigheter som dyker upp i paviljongen och vill hjälpa de svenska företagen med finansiering.
Nefco, en nordisk utvecklingsbank för grön finansiering med bas i Helsingfors, har mest erfarenhet av projekt i Ukraina och jobbar även med mindre företag.
– Behovet av hållbar stadsbyggnad är enormt och Sverige är känt för sina recilienta lösningar. Men ska vi få saker att hända måste finansieringen fungera. Vi borde slå ihop de nordiska utvecklingsbankerna och biffa upp en nordisk bank för att gemensamt bli starkare, säger Kai Möller, exportchef på Sweco, ingenjörskonsultbolaget som har flera projekt i Ukraina.
Fastighetsutvecklaren Alban Herlitz har en fabrik i Polen och kan sätta upp ett hållbart flerfamiljshus för 350 personer på 60 dagar. Han tvekar efter alla luddiga besked.
– Det är mycket att lära sig först. Komplexiteten runt finansiering med stater, kommuner, banker, garantier och åtaganden är ganska svår. Att vara här är viktigt för att förstå hur det fungerar innan vi kan ta nästa steg, säger han.
Den värmländske entreprenören Lars Wikholm är expert på automatisering och driver Wiksfors Technologies. Han ser Ukraina som en språngbräda för innovation av byggbranschen som han menar är ineffektiv och gammalmodig.
– Vi kan producera hållbara och attraktiva hus dubbelt så snabbt till halva kostnaden genom att använda data och robotisering. Vi har redan byggt tre sådana fabriker, bland annat i USA och Storbritannien. Det är precis vad som behövs i Ukraina nu, säger Lars Wikholm.
Förhoppningen är att hitta finansiering till en förstudie för att sedan skala upp.
– Sverige – och Ukraina – behöver ett Northvolt för byggindustrin. Vi kan bygga 40 automatiserade husfabriker för samma kostnad som en enda batterifabrik. Det är vad som krävs om vi ska kunna bygga ikapp de enorma behoven av nya boenden, säger han.
Orden från Ukrainas energiminister Herman Halusjtjenko får sammanfatta läget:
– Vänta inte med affärerna. Gör dem nu. Snart har vi en ny kall vinter i Ukraina.
