Wikileaks blöder

Wikileaks har bidragit till avslöjandet av stora orättvisor och skandaler i världen. I fjol fick man människorättsorganisationen Amnesty Internationals mediapris.

Den benämns i amerikansk press som en av världens tyngsta sajter när det gäller grävande och avslöjande journalistik . Sajten har avslöjat detaljer kring bankskandalen på Island och som ett svenskt exempel : arbetsdokument om regeringens planer på att utreda ett polis-FRA.

I fjol, åtta år efter attacken på World Trade Center , publicerade man också tusentalsamerikanska smssom var sända den 11 september 2001, då flygplanen attackerade tvillingtornen och Pentagon.

I nuläget saknar man dock pengar för att härbärgera och publicera fler hemliga dokument.

”Vi har fått hundratusentals sidor från korrupta banker, amerikanska fängelsesystemet, Irakkriget, Kina , FN och många andra som vi just nu inte har resurser att släppa till en världspublik”, skriver organisationen Sunshine Press, som ligger bakom sajten, på hemsidan.

När sajten hölls öppen , var det möjligt att söka fram dokument som publicerats anonymt och med hjälp av stark kryptering och som avslöjar regerings- och företagshemligheter i massor av länder.

Wikileaks stängde tillfälligt strax före jul . Man har 350 000 dollar för i år men behöver sammanlagt 600 000 dollar för att kunna dra igång en ny plattform som ska förvandla den nuvarande projektpiloten till en större teknisk plattform.

Bland annat vill man bygga ut verksamheten, så att man också kan publicera länkar till artiklar och reportage, vilka bygger på källmaterial från Wikileaks.

Dessutom vill man utveckla en tjänst som gör att personer via tidningssajter i världen kan ladda upp dokument till Wikileaks, uppger aktivisterna på hemsidan.

Sunshine Press sägs bestå av ett nätverk av ett stort antal personer i världen såsom journalister, advokater , människorättsaktivister och andra.

Wikileaks har, trots namnet, inga andra likheter med nätuppslagsverket Wikipedia än att man använder sig av en snarlik teknisk plattform — en wiki. Med hjälp av en sådan kan man ta emot insända bidrag frånallmänheten.

Sedan tre år tillbaka har grundarna åsett hur råmaterialet på sajten svällt och svällt. Nu uppges man vara uppe i 1, 2 miljoner dokument.

Materialet lagras på ett nätverk av servrar runt om i världen, bland annat i Sverige och Belgien.

En av huvudpersonerna bakom sajten, den australiske journalisten Julian Assange, framhåller ofta i intervjuer Sverige som ett föregångsland, eftersom läckta regeringshemligheter är skyddade av grundlagen.

Julian Assange beskrivs i dag som chef för redaktörerna som ser igenom handlingarna, innan de läggs ut på Wikileaks.

–Ingen av våra källor har, så vitt vi vet, blivit avslöjade, och vi har heller inte varit tvungna att ta bort dokument – men i ett fall har vi varit tvingade att dölja ett namn på en domare i Kalifornien, berättade Julian Assange i en intervju med den danska nättidningen Harddisken 2009.