Opinion

”Vinnova saknar respekt för innovatörer”

Vinnova förstår inte innovation, anser debattören. I bilden exemplifierat med ett forskningslabb för jordbruksutveckling. Foto: Alamy
Vinnova förstår inte innovation, anser debattören. I bilden exemplifierat med ett forskningslabb för jordbruksutveckling. Foto: Alamy

DEBATT. Det måste gå att förstå varför ett projekt nekas anslag från Vinnova. Handläggarna borde lägga mer kraft på att förklara varför en idé inte håller eller hur den kan utvecklas, tycker Staffan Karth.

Vinnova är troligen en unik innovationsstödjande organisation som inte kommunicerar med projektansvariga under handläggningen.

Anta att du har en affärsidé. Du tänker, undersöker på Internet vad som finns på marknaden, inom forskning, patent, konkurrenter etcetera och diskuterar idén med människor som kan området. Du får positiva vibbar och tänker att denna idé kan och vill jag förverkliga.

Du behöver pengar då genomförandet blir ett heltidsjobb. Du ägnar mycket tid åt att skriva en ansökan till Vinnova. Eftersom ansökningstillfällena bara är två gånger per år och handläggningstiden flera månader tar det tid. Men en dag får du brev att projektet inte beviljats stöd. Motivering får dig att undra om de har läst eller ens förstått projektet.

Jag har träffat många som fått avslag och alla har varit lika oförstående inför avslagsmotiveringarna. Men få kommer med kritik då besluten ändå inte kan överklagas.

Historiskt har det inte varit så.

För drygt 30 år sedan gjordes en avslagsundersökning för utvecklingsprojekt på STU, numera Vinnova. Cirka 85 procent av de projektansvariga som fått avslag var nöjda. Ett resultat som i hög grad förklaras av att handläggarna i samtal med projektansvariga fått samsyn på projekten, exempelvis att marknaden är oklar, tekniskt omöjligt, patent inte kan fås eller att liknande produkter finns. Men projektansvariga har också fått konkreta förslag till att utveckla idén genom att exempelvis ta kontakt med potentiella kunder, företagare, forskare etc.

STUs stödjande såddfinansiering i tidiga faser har lagt grunden för många högteknologiska företag och tiotusentals arbetsplatser.

Innovationsrådet bör kanske fråga sig hur en personlig och stödjande såddfinansiering i tidiga faser bör utformas så att tusentals kunskapsbaserade affärsprojekt inte ska köra fast i Vinnovas maskineri.

Dessutom behövs kraftigt ökade resurser, såsom i våra grannländer, särskilt till innovatörer utanför högskolesystemet.

Staffan Karth fd innovationshandläggare på STU