”Vad väntar du på - börja spara nu”

Det är enkelt att se varför hushållning med energiresurserna är viktigt. Dels drabbar energislöseri atmosfären i form av koldioxid, dels kostar det pengar som kan användas bättre.

Ett visst hopp finns. De flesta verksamheter har idag energisparmål, vilket inte fanns tidigare. För många verksamheter har det kommersiella kravet på miljöcertifiering blivit en motor i jakten på ökad energieffektivitet. Men mycket återstår fortfarande att göra.

Idag finns det mycket ny teknik som gör det möjligt att spara värme från sommaren och kyla från vintern för senare användning. Nybyggda konferenshotellet Stockholm Waterfront är ett exempel på detta. Med sina stora fönster hade det inte varit möjligt att bygga och driva effektivt ur energisynpunkt tidigare, men idag utvinner hotellet värmeenergi ur Klara Sjö på vintern och har ett islager att tillgå på sommaren samt en mängd energismarta lösningar som gör att byggnaden bara drar 60 kWh/kvm och år i stället för den målsättning på 150 kWh/kvm som myndigheterna eftersträvar.

Stockholm Waterfront handlar om en nybyggd modern fastighet. Men även i det existerande fastighetsbeståndet finns stora möjligheter att kraftigt minska energiåtgången. De enklaste besparingarna består i att fjärrövervaka lokaler så att de inte ventileras eller värms upp i onödan när ingen befinner sig i dem. Sådana små åtgärder kan spara 15-20 procent av energiåtgången.

Alla de värmealstrande apparater som idag finns på kontoren kostar stora pengar i kylning om sommaren. I dag finns teknik som på ett ekonomiskt försvarbart sätt kan lagra överskottskyla på vintern och överskottsvärme från sommaren för att använda den när den behövs. Dessutom är teknik som solfångare i dag ett ekonomiskt alternativ även på våra breddgrader. Belysning kan styras så att den bara står på när någon finns i lokalerna. Även detta kan enkelt skötas med automatik.

Investeringarna i effektivare energianvändning kan i genomsnitt räknas hem på fem år. Räknar vi även in möjligheten att ta ut högre hyra för gröna lokaler och värdestegringen på hela byggnaden ter sig investeringen ännu intressantare.

När det gäller miljonprogrammets byggnader och offentliga lokaler från 60/70-talen så är de möjliga energivinsterna enorma.

Men både offentliga och privata ägare drar sig för investeringarna. En del känner inte till möjligheterna och i andra fall har kortsiktigheten drivits så långt att investeringar vars vinster inte går att räkna hem på 1-2 år är ointressanta.

Ett litet räkneexempel ger vid handen att med de 270 miljoner kvdratmeter kommersiella fastighetsytor som finns i Sverige, där man genom ganska enkla åtgärder sparar tio procent av elförbrukningen och 20 procent av värmeåtgången så finns en sparpotential på 6 500 miljoner kronor per år. Detta innebär samtidigt en möjlighet att minska utsläppen med 1,3 miljoner ton koldioxid per år. Men besparingspotentialen är oerhört mycket större och det är egentligen inga tuffa beslut som behövs.

Så vad väntar vi på?

Staffan Påhlsson, vd Bravida