Uppmaning till Riksbanken: Gör e-krona med öppen källkod

Riksbanken gick förra året ut och bad teknikföretag om förslag för att utveckla en svensk digital valuta. Nära 40 förslag har kommit in. Det är något av en kulturkrock. Ny, snabb och omstörtande teknik möter en gammal, utredningsbenägen institution.

Ena dagen skakar vi hand med grundaren för ett digitaliseringsbolag. Han tar emot på det hippa kontoret: stiliga second hand-möbler och en neonskylt med frasen ”there is a better way”. Han är klädd i helsvart, har tangorabatt och truckerkeps. Christian Landgren har drivit Iteam sedan före dotcombubblan, ett bolag som hjälper andra bolag att ställa om till en digital värld.

Andra dagen befinner vi oss i ett stort konferensrum högst upp i Riksbankshuset. Björn Segendorf har rutig skjorta och grå kavaj, så som det anstår en tjänsteman på enheten för finansiell infrastruktur under avdelningen finansiell stabilitet.

Christian Landgren och Björn Segendorf arbetar vanligtvis i varsin värld, men snart ska de mötas. Iteam och Riksbanken ska tillsammans diskutera något Sverige – eller något land, för den delen – aldrig haft förut: en digital nationell valuta. En e-krona.

Det var på hösten 2016 vice riksbankschefen Cecilia Skingsley första gången talade om att Riksbanken ville undersöka möjligheten att ge ut en e-krona. De är inte den första centralbanken i världen att överväga möjligheten, men gissningsvis en av de med störst motiv. Sverige är på väg att bli det första landet i världen som saknar kontanter. Konsekvenserna kan bli kännbara. Riksbanken själva talar på sitt återhållsamma myndighetsspråk om att "samhället" riskerar att bli ”sårbart”.

Men en e-krona byggs med teknik som kräver en typ av kompetens Riksbanken i dag saknar. Så Cecilia Skingsley tog tillfället i akt att sträcka ut en hand.

-Vi gör utredningsarbetet och sedan kommer vi att välkomna förslag från den privata sektorn. Jag vet att Sverige och världen har många bra idéer på det här området så jag är inte orolig, sa hon då.

Ett år senare meddelade Riksbanken att de mottagit ett 40-tal förslag. Nu kan Ny Teknik berätta att förslagen kommer från bland andra SEB, Bankgirot, Ericsson, IBM och MIT Media Lab. 33-bolaget Fidesmo har hört av sig, liksom blockkedjeföretaget Chromaway. Och så Christian Landgrens Iteam, vars förslag imponerade så mycket på Riksbanken att de nu kallats till ett möte.

-Det känns väldigt häftigt att vi som ett ganska litet företag, i förhållande till de ganska stora som du nämner, också får vara med och diskutera kring ett så här viktigt system, säger Christian Landgren.

Om man med ett ord skulle beskriva Iteams syn på e-kronan är det öppenhet. Till skillnad från övriga till Riksbanken inskickade bidrag – varav ungefär hälften begärt att delar av deras förslag ska hemligstämplas – så har Iteam publicerat sitt på internet. De har till och med skapat en testbädd de kallar Betakronan. Vem som helst kan besöka betakronan.se för att ta del av både källkod och api.

-Allt vi gör numera bygger bara på öppen källkod. Det rör sig snabbare och blir bättre resultat. Och speciellt när det gäller säkerhet. Att ta den för given på grund av att man har koden själv, det är falsk säkerhet. Hela algoritmen, all kod, till bitcoin är öppen, men ändå blir det säkert, säger Christian Landgren.

Landgren och hans kollega Einar Persson, som har en bakgrund inom den offentliga sektorn, har funderat mycket på det här. Samhället styrs av kod. Den svenska modellen styrs av öppenhet. Då är det, anser Iteam, inte rimligt att koden inte ska betraktas som en allmän handling.

-Betakronan är ett sätt att visa hur det skulle kunna gå till. Där vi inte bara låter folk tycka i ord, utan också låter dem tycka i kod, säger Einar Persson. Christian Landgren fyller i:

-Som medborgare vill man gärna ha insyn: lagboken är en sorts öppen källkod, som vi alla ser och kan ge förslag på. Det skulle en e-krona också kunna vara. Det är svårt att se hur det skulle ske bakom stängda kulisser och att det bara är några få som har möjligheten att påverka vad som ska vara där och inte. Det blir mycket makt åt de personerna.

Ett sådant förhållningssätt skulle inte bara vara det allmänna till gagn, utan även det privata. Andra företag skulle kunna bygga egna lösningar ovanpå offentlig källkod. Och den offentliga sektorn kan möjligen bli en effektivare apparat om kommuner, landsting och myndigheter delade på den.

-All offentlig verksamhet borde se till att man ställer krav i alla offentliga upphandlingar: allt man utvecklar i en kommun ska kunna tas om hand om och vidareutvecklas i en annan kommun. Varför inte? Men så är det definitivt inte i dag och det lirar inte ihop med hur man kan bygga system som verkligen blir värdefulla. I det där finns öppenheten som en viktig del, säger Christian Landgren.

Iteam har inledningsvis valt Hyperledger som en väg framåt. Hyperledger är ett Linux-initierat projekt som blivit populärt bland teknik- och finansbolag. Det bygger på blockkedjeteknik men är inte decentraliserat på samma sätt som en kryptovaluta i stil med bitcoin.

Iteam är dock noga med att poängtera att Riksbanken bör testa flera olika lösningar parallellt med varandra. Detta är något även MIT Media Lab tar upp i sitt förslag till myndigheten. ”Ett sätt att minska risken att välja fel väg är att köra flera e-kronaexperiment samtidigt för att se hur varje enskilt experiment interagerar med annan teknik.”

-Att jobba på ett mer experimentellt sätt och att initiera flera parallella spår kan ju anses vara radikalt eller riskfyllt, men vi menar ju att det är tvärtom. Det är det som är det ansvarsfulla, säger Einar Persson.

Björn Segendorf på Riksbanken kommer snart att få höra allt det här. Han och övriga i myndighetens e-kronaprojekt har redan haft ett första möte med en av de aktörer som lämnat förslag.

-Det här är ny mark för alla centralbanker. Vi kan inte lösa den här typen av frågor genom att sitta på vår egen kammare i isolation.