Krönikor

”Tvivel om klimatet har ett högt pris”

Foto: TT och Jörgen Appelgren
Foto: TT och Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Har vi bestämt oss för en åsikt kan det vara svårt att ändra på den. Men vår egen och andras överlevnad bygger på att vi har kunskap, skriver Ny Tekniks reporter Ania Obminska.

Publicerad

Klimathotet är överdrivet, det råder oenighet bland forskare om att det pågår en global uppvärmning och människan kan inte påverka klimatet, säger klimatskeptikerna. Samtidigt som experter gång på gång lägger fram bevis för motsatsen.

Inget är så enkelt som att gilla inlägg från dem som tycker precis som vi, och att i slutna Facebook-grupper eller öppna kommentarsfält dumförklara dem som inte gör det. Men ska vi komma framåt på ett konstruktivt sätt behöver vi vara beredda att analysera och reflektera över hur vi har kommit fram till våra slutsatser. Ibland måste vi inse att det inte funkar att tänka och göra som vi alltid har gjort, att priset för det kan bli alldeles för högt.

Klimatförändringarna väcker stor debatt, men inte så värst mycket agerande. Detta trots att det råder konsensus bland forskare om att klimatförändringarna är en verklighet, att de kan få ödesdigra konsekvenser och att människan har en viktig roll att spela för att hejda utvecklingen. Det är rimligt att hävda att vi även måste undersöka klimatforskningen närmare, men att vägra att lyssna på vad en majoritet av experterna säger för att det inte passar vår egen världsbild kan bli direkt farligt.

FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport har författats av nära hundra världsledande forskare och grundar sig på cirka 6 000 vetenskapliga artiklar. I rapporten konstaterar klimatpanelen att vi kan begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriella nivåer om vi agerar nu. Gör vi ingenting kommer vi ha nått denna gräns redan någon gång mellan 2030 och 2052 och vi kan räkna med att vår planet kommer att fortsätta bli ännu varmare. Ändå verkar vi inte ha fått det särskilt bråttom.

Skillnaden mellan 1,5 graders global uppvärmning och 2 grader är enligt klimatpanelens rapport enorm. Hundratals miljoner fler människor kan utsättas för klimatrelaterad fattigdom, extrema värmeböljor och vattenbrist om planeten värms upp 2 grader i stället för 1,5 grader.

Vad är det som gör att vi inte riktigt vill ta till oss allvaret, att vissa påstår att det inte alls råder någon vetenskaplig samsyn i frågan, till och med att rapporterna om klimatförändringarna bara är fejk?

Filosofiprofessor Åsa Wikforss kallar det kunskapsresistens när vi inte grundar våra övertygelser i den evidens som finns tillgänglig.

Hon har beskrivit hur effektivt det har varit för olje- och kolindustrin att ge intrycket av att vetenskapen inte har en samsyn i klimatfrågan. De har inte ens behövt visa att klimatförändringarna inte orsakas av vad människor gör. Det har räckt att så ett tvivel.

– Den är en strategi som har varit enormt effektiv, särskilt i USA. Trots att 97-99 procent av alla klimatforskare är eniga tror en majoritet av amerikaner att det råder oenighet, sa Åsa Wikforss i en intervju med forskning.se förra året.

I Universitetsnytt har Åsa Wikforss också förklarat att kunskap inte är något subjektivt. Kunskap är välgrundad och baserad på tillräcklig evidens. Det räcker inte att vara starkt övertygad.

Har vi bestämt oss för en åsikt kan det vara svårt att ändra på den. Vi har lättare att ta till oss information som passar vad vi redan tycker. Men vår egen och andras överlevnad bygger på att vi har kunskap. Evidensen är tillräcklig för att vi ska ta klimatfrågan på allvar.

Så vad är det vi väntar på?