Premium

Svenska kraftnät: Elbrist hotar gröna stålsatsningarna i norr

Stålindustrins pilotanläggning Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT
Stålindustrins pilotanläggning Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT
Järnmalmspellets på väg in i pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt
Järnmalmspellets på väg in i pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt
Transport på pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt
Transport på pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt
Statsminister Stefan Löfven, SSAB:s vd Martin Lindqvist och LKAB:s vd Jan Moström startar den nya pilotanläggningen för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: Henrik Montgomery/TT
Statsminister Stefan Löfven, SSAB:s vd Martin Lindqvist och LKAB:s vd Jan Moström startar den nya pilotanläggningen för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: Henrik Montgomery/TT
Statsminister Stefan Löfven tömde ur den första skopan med järnmalmspellets på transportbandet när den nya pilotanläggningen i Hybrit-projektet invigdes i augusti 2020. Foto: Viveka Österman/Hybrit
Statsminister Stefan Löfven tömde ur den första skopan med järnmalmspellets på transportbandet när den nya pilotanläggningen i Hybrit-projektet invigdes i augusti 2020. Foto: Viveka Österman/Hybrit
Järnsvamp. Foto: LKAB
Järnsvamp. Foto: LKAB
Gällivare-Malmberget. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Gällivare-Malmberget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Risken är överhängande att industriprojekten Hybrit och H2 Green Steel inte får tillräckligt med el i tid. Det menar stamnätsägaren Svenska kraftnät, som efterfrågar åtgärder från regeringen.

Publicerad

Satsningarna på fossilfri ståltillverkning kräver stora mängder el. Inom Hybritprojektet har bolagen LKAB, SSAB och Vattenfall redan dragit igång en pilotanläggning för att reducera järnmalm med vätgas i Luleå. Planeringen för demonstrationsanläggningen i Gällivare har nyss startat och från år 2026 kommer den att behöva cirka 5 TWh om året.

Om hela dagens svenska järn- och stålindustri ställer om pekar Hybritbolagen på ett totalt elbehov om 55 TWh per år från 2045.

Uppstickaren H2 Green Steel, som nyligen meddelade sina planer på att dra igång fossilfri ståltillverkning i Norra Svartbyn utanför Boden, räknar också med mycket el. Bolaget behöver 2 GW i effekt och 12 TWh i energi varje år från omkring 2026.

Men det tar tid att bygga nytt elnät. Svenska kraftnät, som äger det svenska stamnätet, brukar peka på 10-12 år i ledtid. Merparten av tiden går åt i tillståndsprocesser.

Nu vill Svenska kraftnät att regeringen agerar för att det ska bli möjligt att bygga nya ledningar snabbare. Uppmaningen publicerades i ett debattinlägg i Dagens Nyheter i förra veckan.

Stålindustrins pilotanläggning Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT
Stålindustrins pilotanläggning Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT

Bakgrunden var att Svenska kraftnäts långtidsanalys visar ett kraftigt ökat elbehov i Sverige. På 20 år kan behovet mer än fördubblas (se faktaruta).

Det Svenska kraftnät vill se är till exempel att regeringen pekar ut vissa områden som riksintressanta för energidistribution, för att på så sätt skydda vissa befintliga anläggningar i stamnätet så att de kan användas även i framtiden. Några avgörande passager kan också säkras för nybyggnation genom att de klassas som riksintressen.

Tittar på flexibla avtal som tillfällig lösning

Andra åtgärder på önskelistan är att regeringen säkerställer att tillståndsprocesserna tar hänsyn till systemperspektivet för elproduktion och elanvändning, samt förtydligar vilka teknikval som ska gälla på de högsta spänningsnivåerna. Svenska kraftnät förordar generellt sett luftledning, men upplever att Energimarknadsinspektionen allt oftare argumenterar för markkabel.

Om dessa regeringsåtgärder inte vidtas pekar Svenska kraftnät på att de två satsningarna på fossilfritt stål, Hybrits demoanläggning i Gällivare och H2 Green Steel utanför Boden, inte kommer att få så mycket el så snabbt som de vill.

Järnmalmspellets på väg in i pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt
Järnmalmspellets på väg in i pilotanläggningen. Foto: Linda Nohrstedt

En ny 400-kilovoltsledning planeras från någon av nätstationerna längs Luleälven till Norra Svartbyn för att H2 Green Steel ska kunna få sitt effektbehov tillgodosett. Men ledningen beräknas inte vara klar förrän till 2033. Och H2 Green Steel planerar att dra igång sin verksamhet redan 2024.

– Vi tittar på temporära åtgärder ihop med Vattenfall för att kunna lösa det. Till exempel kan man teckna flexibla anslutningsavtal som innebär att H2 Green Steel får en garanterad effekt och sedan ett spann uppåt med effekt de kan nyttja om driftläget i elsystemet är gynnsamt, säger Tobias Edfast, nätutvecklingschef på Svenska kraftnät.

”2027 är en extremt tajt tidsplan”

Sådana avtal är än så länge väldigt ovanliga. Nätutvecklingschefen känner bara till att sådant har tecknats på ett ställe tidigare, för utmatning av el från vindkraft.

Men ett sådant flexibelt avtal för H2 Green Steel skulle dock inte innebära att stålbolaget får tillgång till all effekt som det önskar.

– Nej, för att möta deras totala behov måste vi få till kortare ledtider. Då pratar vi några års tidigareläggning på ledningen, säger Tobias Edfast.

Gällivare-Malmberget. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Gällivare-Malmberget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

För Hybrits demoanläggning planerar Svenska kraftnät att dra en ny 400-kilovoltsledning från Porjus kraftstation till Gällivare. Den skulle göra det möjligt för ett ökat effektuttag om 600 MW, vilket är det efterfrågade behovet.

Men exakt när ledningen kan vara på plats är osäkert. Optimistiskt räknat tror Svenska kraftnät att den kan vara i drift 2027, men en mer pessimistisk bedömning är 2030.

– 2027 är en extremt tajt tidsplan. Då krävs en otroligt bra samrådsprocess utan några överklaganden, säger Tobias Edfast.

”Vi kanske måste biffa upp myndigheterna i norra Sverige”

Men även om Svenska kraftnät lyckas krympa tidsåtgången så räcker det inte.

– Hybrits anläggning ska stå klar 2026, så det matchar inte helt, konstaterar Tobias Edfast.

Under måndagen diskuterades bland annat tillståndsprocesserna i ett direktsänt rundabordssamtal om Hybrit där klimatminister Per Bolund och näringsminister Ibrahim Baylan deltog. Ibrahim Baylan lyfte då behovet av att stärka myndigheterna.

– Vi kanske måste biffa upp myndigheterna i norra Sverige. Väldigt mycket av de industriprojekt vi pratar om kommer att ligga uppe i norra Sverige. Länsstyrelserna, myndigheterna och ibland kommunerna där uppe är små, jag tror att man kan behöva skjuta till mer resurser för att möta den mycket positiva anstormningen vi ser i norra Sverige, sa han.

Svenska kraftnäts fyra scenarier

I rapporten Långsiktig marknadsanalys har Svenska kraftnät undersökt fyra olika scenarier för elsystemet. Alla scenarier innebär att energisystemet ger upphov till noll nettoutsläpp av växthusgaser och att behovet av el ökar.

I två av scenarierna antas Sverige i hög grad exportera klimatneutrala produkter, vilket bidrar till att kraftigt minska utsläpp av växthusgaser utanför Sveriges gränser. Det är i de två scenarierna som högst elproduktion och elanvändning förutsätts.

Totalt landar årsbehovet i scenarierna på mellan 174 och 286 TWh el för 2045. Det kan jämföras med dagens cirka 143 TWh.

Högst elanvändning noteras för scenariot Elektrifiering förnybart, som karaktäriseras av hög andel förnybar elproduktion och en långt gången elektrifiering av industrin.

286 TWh i årsbehov för 2045 är högre än både WSP och Energimyndigheten har noterat i sina beräkningar för framtiden. Det beror, enligt Kristin Brunge som är huvudförfattare till Svenska kraftnäts rapport, bland annat på att Energimyndigheten inte hade med hela LKAB:s omställning, H2 Green Steels planer eller vätgasproduktion för framställning av elektrobränslen i lika stor utsträckning.

Enligt Svenska kraftnät är scenarierna inga prognoser. De ska alltså ses som möjliga utvecklingsvägar för elsystemet, inte som förutsägelser om det framtida utfallet.

– Det är för att vi ser stora osäkerheter, till exempel kring om större datahallar kommer att etableras eller inte, och hur stor del av trafiksektorn som kommer att elektrifieras, säger Kristin Brunge.

Småskaligt förnybar: Kraftig utbyggnad av solkraft. Stort fokus på resurshushållning och energieffektivisering. Elektrifiering av transportsektorn och industrisektorn ökar men mindre än i övriga scenarier. Kärnkraften avvecklas till 2045. Landbaserad vindkraft fördubblas jämfört med i dag. Havsbaserad vindkraft ökar marginellt.

Färdplaner mixat: Vindkraften byggs ut kraftigt, både på land och till havs. Solkraften växer, men inte lika mycket som i Småskaligt förnybar. Två kärnkraftsreaktorer drivs vidare 2045. Kraftvärmen minskar. Elektrifiering av transportsektorn på samma nivå som i Småskaligt förnybar. Industrisektorns elanvändning ökar.

Elektrifiering planerbart: Kraftigt ökad elanvändning och elproduktion. Relativt hög andel planerbar elproduktion. Investeringar görs för tillsvidaredrift av kärnkraften. Nya kärnkraftsreaktorer etableras i Svealand (elområde 3) och kraftvärmen byggs ut.

Elektrifiering förnybart: Kraftigt ökad elanvändning och elproduktion. Förnybar elproduktion dominerar. Vindkraften mer än femdubblas under tidsperioden. All kärnkraft har avvecklats till 2045. Elektrifieringen av industrin har gått längre än jämfört med Elektrifiering planerbart.