Svårt att välja bästa bärkassen

En påse för varje sak. Med hem från köprundan följer inte bara kläder och prylar, utan också påsar i varierande storlekar.

IVL Svenska miljöinstitutet har jämfört olika slags bärkassar, avsedda för klädbutiker. Studien har jämfört vad kassarna orsakar för utsläpp av klimatgaser, hur de påverkar försurning, övergödning samt ger upphov till marknära ozon.

Fyra typer av bärkassar ingick i jämförelsen. En plastbärkasse av lågdensitetspolyetylen (LDPE) tillverkad i Brasilien av råvaror från sockerrör, en gjord av till 50 procent återvunnen polyetylen i Europa, en papperskasse av 85 procent återvunnet papper tillverkad i Europa och en papperskasse av icke återvunnet papper (så kallat nyfiber) tillverkad på Billerud Korsnäs anläggning i Skärblacka i Sverige. IVL:s analys är bekostad av Billerud Korsnäs, ett svenskt företag inom förpackningspapper och kartong.

Resultatet ger inget enkelt svar på vilken av påsarna som är bäst ur miljösynpunkt.

– Det är svårt att säga att den ena miljöaspekten är viktigare än den andra. Klimatutsläpp är ett globalt problem, de övriga har mer lokal eller regional påverkan, som övergödningen i Östersjön till exempel, säger Lena Dahlgren på IVL som har gjort studien.

Mycket av miljöpåverkan beror på i vilken anläggning och under vilka förutsättningar en bärkasse har producerats.

–  Det är processerna och förutsättningarna i sig som är avgörande, säger Lena Dahlgren.

Bärkassen från Billerud Korsnäs får bäst resultat när det gäller klimatpåverkan, beroende på att företagets anläggning i Skärblacka använder förnybar energi. Däremot har papperskassen av returpapper en högre klimatpåverkan, eftersom den antas tillverkas på ett återvinningsbruk med en annan energimix, med större andel fossila bränslen.

– Det beror på hur processen är utformad. Billerud Korsnäs producerar sin egen energi och el till stor del, och den el de köper in är el med liten miljöpåverkan. Skulle produktionen ske på ett pappersbruk som har mycket el från olja eller kol, då får man ett helt annat resultat, säger Lena Dahlgren.

När det gäller försurning och övergödning ger plastpåsen av återvunnen plast minst miljöpåverkan. Sedan följer papperskassen av returpapper, därefter den svenska bärkassen. Skyhögt större påverkan leder produktionen av plastkassen i Brasilien till.

– Det beror på att man även har försurande och övergödande emissioner från pappersbruket, även om den drivs med förnybar energi, säger Lena Dahlgren.

Läs mer: Ny lag mot plastpåsar

Produktionen av plastkassar från sockerrörsetanol ger upphov till utsläpp av framför allt ammoniak till luft och nitrat till vatten. Pappersbruket i Skärblacka där pappret till bärkassen tillverkas har bland annat utsläpp av kväveoxid, svaveldioxid, nitrat och ammoniak, utsläpp som bidrar till försurning och övergödning.

Marknära ozon bildas när utsläpp i form av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen reagerar med solljus. Av de fyra bärkassarna orsakar plastkassen från Brasilien betydligt mer marknära ozon än de övriga tre kassarna, beroende på metoden att bränna fälten före skörden vilket ger upphov till stora utsläpp av kolmonoxid.

Bland de övriga tre kassarna ger den svensktillverkade papperskassen störst upphov till marknära ozon, medan de båda returpåsarna (papper och plast) bidrar i lägre grad.

Från och med maj 2017 måste handlare börja varna konsumenterna för miljöfarorna med tunna plastpåsar. Det svenska beslutet togs med bakgrund av ett EU-direktiv om att minska förbrukningen av plastpåsar. Beslutet gäller dock tunna påsar, inte den typen av bärkassar som ingick i IVL:s jämförelse.

Läs mer: Slarv med plastpåsar drar ner återvinning