Skyskrapornas hissar testas i gruvan

Vi färdas uppåt, från ett par hundra meter under jord, i som mest tio meter per sekund. Lågmäld elektronisk musik spelar och färgerna i hissen förändras under färden. Det slår lock för öronen, en aning, och suger till i magen.

I Tytyri en timme väster om Helsingfors har man brutit kalksten sedan slutet av 1800-talet. Hundra år senare flyttade finska hiss- och rulltrappstillverkaren Kone in i ett oanvänt gruvschakt för att bygga en testanläggning.

Det är världens i antal meter "högsta" testanläggning för hissar – 350 meter ned – och den enda som är under jord. Nu har anläggningen byggts ut, och innehåller elva hiss-schakt mot tidigare fyra. Ny Teknik var med när den utbyggda och renoverade anläggningen i förra veckan visades upp för första gången. Längst ned är det svalt och fuktigt, och ljud från den fortfarande aktiva gruvan hörs långt bort.

– Här kan vi testa allt möjligt som behöver testas för hissar i höga byggnader, säger Tomio Pihkala, teknisk direktör på Kone.

Kone har flera testtorn ovan jord, som ett 235 meter högt torn i Kunshan i Kina. Konkurrerande Thyssenkrupp bygger ett torn i Tyskland som ska bli 246 meter högt, vilket blir rekord ovan mark. Men det finns flera fördelar med att testa hissar under jord, enligt Kone. Ett torn svajar, det gör inte ett gruvschakt. Och det går att testa riktigt höga hastigheter för hissar.

I en fritt fall-hiss undersöker företaget vad som händer om en hisskorg av någon anledning lossnar. Hissen kommer upp i en hastighet på 26 meter per sekund.

– Det är extrema krafter. Det motsvarar en tiotonslastbil som kör in i en bergvägg i 100 kilometer i timmen. Man måste förbereda sig för det värsta. Vi kan inte testa det här i ett torn, det skulle rasa, säger Tomio Pihkala.

I fritt fall-hissen färdas inga människor. Men om det skulle hända i ett riktigt hus gäller det att bromsarna inte slår till så snabbt att det kan skada människor som färdas i hissen.

Kone grundades 1910, och är i dag verksamt över stora delar av världen. En del av verksamheten är att bygga hissar för några av världens högsta byggnader. Jeddah Tower i Saudiarabien ska bli 1 008 meter högt när det står klart om några år. Kone ska förse byggnaden med hissar.

En teknisk utveckling som gör det möjligt med att bygga så höga hissar är hissrep av kolfiber i stället för av stål. Kone lanserade sin innovation ultrarope för ett par år sedan. I en vanlig hiss utgör stålvajrarna en stor del av den vikt som hisskonstruktionen måste kunna lyfta.

– I hissar som är över 500-550 meter måste stålrepet lyfta så mycket stålrep att det inte blir effektivt eller ekonomiskt, säger Santeri Suoranta, teknisk chef.

Kolfiberrepen har också en annan svängningsfrekvens än stålvajrar. När de höga byggnaderna svajar kommer hissarnas stålrep i gungning så kraftigt att de kan överlappa varandra. Kolfiberrepen har mindre svängningar.

Hissteknik har med mekanik, elektronik, gravitation och aerodynamik att göra. Men också anatomi – speciellt innerörats.

Läs mer:

Tävlingen om att bygga världens högsta byggnad följs av en annan, parallell tävling: världens snabbaste hissar. Rekordet är på 20,5 meter per sekund. De japanska hisstillverkarna Hitachi, Mitsubishi och Toshiba ligger i täten. Hur snabbt hissarna ska gå i Jeddah Tower är inte beslutat än

– Vi har bestämt oss för att inte försöka trycka den gränsen uppåt, utan fokuserar på upplevelsen för den som färdas i hissen. Det är individuellt hur innerörat upplever höjdförändringen. Man kan tryckutjämna hisskorgen, men kan inte ta bort den statiska skillnaden i lufttryck mellan första och högsta våningen, säger Santeri Suoranta.

Han tror att hissarnas hastighet inte kommer att öka speciellt mycket, trots att det byggs högre och högre hus.

– Människan är den begränsande faktorn.

Gilla Ny Teknik på Facebook