Säpo: ”Omfattande” ryskt spionage

Spionaget beskrivs som omfattande och det har ökat i samband med Ukrainakrisen.

”På olaglig väg – och i skydd av diplomatiska skenbefattningar – samlar ryska underrättelseofficerare in information om det svenska försvaret, politik, ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar. Ett exempel är den militära underrättelsetjänsten, GRU, som är en del av den ryska krigsmakten”, skriver Säpo i sin årsrapport.

GRU försöker köpa utrustning som är hemlig eller är belagd med embargo för att höja den tekniska nivån inom den ryska krigsmakten enligt Säkerhetspolisen. Säpo säger sig ha stoppat flera försök till köp av "exportlicensbelagda produkter".

GRU försöker också bland annat att värva agenter och göra dataintrång och "intresserar sig för" militär, polis och annan utlandsstationerad personal, heter det i årsrapporten.

– Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker kontraspionage.

Den siffran är ganska konstant år efter år, hävdar han.

– De ser inte ut som man tror. De har inte trenchcoat, slokhatt och mustasch. De är välutbildade, yngre än under Sovjettiden, socialt kompetenta och nätverkar, säger Unge och visar en bild på en rysk spion i Almedalen i somras.

Syrien har också i flera år bedrivit politisk förföljelse i Sverige, enligt Unge. Bland de syrier som kommer till Sverige ser Säpo att det kommer personer som misstänkts ha haft ansvar för program för landets massförstörelsevapen.

– Vi ser också misstänkta agenter utsända av regimen i Damaskus, säger Unge.

Säpo räknar med att cirka 150 personer hittills, och till dags dato, helt säkert har rest till Syrien för att ansluta sig till ”al-Qaida-liknande grupper”.

– Tar man med obekräftade, nästan säkra fall, handlar det om 250, säger biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö.

Omkring 50 har helt säkert återvänt till Sverige. Tar man med nästan säkra fall handlar det om 100. Cirka 35 har dött.

Om återvändarna från Syrien säger Sjöö:

– Jag bedömer att vi har bra koll på dem.

Säpo tar kontakt med dem när de kommer hem och vet ”hyfsat väl” vad de har gjort på plats, hävdar Sjöö.

– Vissa vill prata med oss, andra inte.

Säpo gör då en riskbedömning.

– Om vi misstänker brott inleds en förundersökning.

Det kan handla om terrorbrott i Syrien eller exempelvis finansiering av terrorism här. Hur många som har avsikt och förmåga att begå terrorbrott vill Sjöö inte säga.

I förra årsrapporten talades det om 75 säkra uppgifter om jihadister som rest till Syrien. På ett år är alltså siffran dubbelt så hög.

– Det är fortfarande en ökande trend, säger Sjöö.

Terrorhotet mot Sverige bedöms sedan 2010 och alltjämt som ”förhöjt” – tre på en femgradig skala. Den har Säpo tillsammans med andra myndigheter behållit efter händelser såsom självmordsdådet i Stockholm 2010 och terrorattacken i Köpenhamn nyligen, förklarar Sjöö.

– Det betyder att den hotnivån inkluderar den typen av händelsen, säger han.