Så ska Karlatornet byggas för att klara vinden

Arbetet med Karlatornets grundläggning pågår redan. Och det är en omfattande historia. 58 betongpålar ska gjutas ungefär 60 meter djupt.

- Pålarna är två meter i diameter. Det är de absolut de största dimensionerna för husbyggnad som någonsin har byggts i Sverige, säger Nikola Jovetic, Sernekes projektchef.

Även bottenplattan, som pålarna förankras i, blir en bjässe med sina 3,75 meter i tjocklek.

När bygget sedan ska drivas uppåt blir det betongkärnan i mitten av konstruktionen som gjuts först. Kärnan ska rymma trapphus och hissar och har en viktig stabiliserande funktion i konstruktionen.

En så kallad klätterform kommer att användas för att gjuta kärnan. Det är en gjutform som först fylls med betong, när den har härdat flyttas formen upp med hjälp av hydraulik och så börjar processen om.

- Kärnan är den mest vindutsatta delen. Eftersom den är högst upp är den alltid oskyddad. Men klätterformen kan vi höja i princip i vilket väder som helst, säger Nikola Jovetic.

På två ställen i tornet, på våning 12-13 respektive 67-68, får konstruktionen även ökad stabilitet genom att de två våningarna har förbundits med varandra genom fullgjutna innerväggar.

- De våningarna fungerar som livremmar, som hjälper till att styva upp konstruktionen, berättar Nikola Jovetic.

I ett så högt hus som Karlatornet kan kraftiga vindbyar skapa problem. Serneke har tagit hjälp av vindkonsulter för att ta reda på vilka vindstyrkor som man kan förvänta sig under byggtiden. 25 meter per sekund kommer sannolikt att uppstå många gånger.

- Vi har försökt att planera vår logistik så att vi blir så vindoberoende som möjligt. Vi kommer att transportera mycket material via bygghissar i stället för kran, säger Nikola Jovetic.

För att minska risken för att vinden orsakar problem med arbetsmiljö eller tidplan ska Serneke använda ett stort flyttbart vindskydd under byggtiden. Det är en nätskärm som mäter 33 gånger 33 meter. Skyddet fästs i två färdigställda bjälklag och flyttas sedan successivt uppåt, en våning i taget, i takt med att bygget fortskrider.

- En sådan skärm bryter av vinden mycket mer än man kan tro, berättar Nikola Jovetic.

Allt i tornet kommer att platsgjutas, någon prefabricerad betong ska inte användas. Problemet med platsgjutning är att betongen måste pumpas upp till det våningsplan där arbetet bedrivs.

- I Sverige finns inte pumpar i dag som klarar av att pumpa så högt, eftersom vi normalt sett inte bygger så högt här. Så vi kommer att ta in pumpar från utländska aktörer, berättar Nikola Jovetic.

Under byggtiden kommer byggnadens permanenta hisschakt att förses med en hiss som kan transportera material och personal. Den kommer att börja användas när bygget har nått cirka tio våningar. När bygget sedan har fått ytterligare tio våningar på plats måste vajersystemet förlängas så att hissen kan gå från botten till våning 20. Nikola Jovetic kallar det för att hissen gör ”ett hopp”.

- Vi kommer att göra ungefär tio sådana hopp innan vi är färdiga, säger han.