Innovation
Rymdskrot begravs så långt bort man kan komma
När rymdfarkoster återinträder i atmosfären försöker man medvetet styra dem mot världens mest avlägsna punkt. Point Nemo är platsen Nasa kallar "rymdfarkosternas kyrkogård".
I Stilla havet norr om Antarktis, drygt 233 mil från fast mark, finns till synes bara oändliga vidder av vatten. Men under ytan döljer sig vraken efter minst 260 rymdfarkoster, rapporterar Business Insider. Skrotet har samlats här sedan 1971, då rymdforskningen av säkerhetsskäl väljer att krascha hemvändande pjäser i öde vatten.
– Det är en fantastisk plats, du kan plocka ner saker utan att träffa något, säger rymdspecialisten Bill Ailor till sajten.
Platsen är så avlägsen att de människor som stundtals kommer närmast är de astronauter som befinner sig på den internationella rymdstationen ISS. Den susar fram i omlopp på omkring 40 mils höjd ovanför jordens yta.
Fler rymdskrotsbegravningar väntar, för det är trångt ovan himlen. Man beräknar att omkring 4|000 satelliter befinner sig i omloppsbana kring jorden, och att ytterligare 12.000 konstgjorda objekt, större än en knytnäve, trängs tillsammans med dessa, enligt forskningscentret Space-Track.
Till detta kan också adderas allt småskrot, som lösa skruvar, muttrar, metallbitar och färgflagor som driver omkring. Riskerna för kollision är överhängande.
– Vi har räknat ut att skrotet kan stanna kvar där uppe i hundratals år, säger Bill Ailor till Business Indiser och tillägger att problemet med löst skrot tilltar i takt med att länder skjuter upp allt fler objekt i rymden.
Redan nu finns planer på hur rymden ska rensas. Men de svåraste hindren är inte av rymdteknisk art, utan handlar om politik på jorden, menar Bill Ailor:
– Idén om ägandeskap spelar stor roll. Inget annat land har till exempel rätt att röra en amerikansk satellit. Och om vi jagade efter en satellit skulle det kunna anses vara en krigshandling.
Många mindre objekt brinner upp av friktionen när de störtar mot jordens yta. Värre är det med större objekt, som den kinesiska Tiangong-1 – en 8,5 ton tung rymdstation som nu driver okontrollerat mot jorden. Eftersom rymdstationen inte längre går att styra kommer den med all sannolikhet inte att hamna säkert vid Point Nemo – men exakt var den kommer att krascha mot jorden när den träder in i atmosfären igen någon gång under nästa år är det ingen som vet.
Men trots att långt från allt rymdnedfall hamnar vid Point Nemo är risken för att någon träffas försvinnande små.
– Det är inte omöjligt, med sedan rymdålderns början är en kvinna i Oklahoma som skrapades på axeln den enda vi känner till som har träffats av rymdskrot, säger Bill Ailor.
