Regeringen vill tysta kritiken mot riskkapital

2014 levererade Riksrevisionen en rejäl salva mot regeringen för det statliga riskkapitalsystemet. Målen var otydliga, systemet svåröverskådligt och en extremt liten andel av de statliga pengarna gick till så kallade såddföretag, alltså bolag i mycket tidiga skeden, medan en stor andel gick till företag i mogna utvecklingsfaser, som också attraherar privat riskkapital.

Under måndagen kom regeringens svar på kritiken. På en pressträff i Stockholm presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg hur regeringen tycker att systemet bör se ut.

Huvudpunkten är att ett nytt nationellt utvecklingsbolag ska bildas, med det preliminära namnet Fondinvest. De statliga bolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska bli dotterbolag i det nya bolaget men på sikt avvecklas. Det är i linje med de förslag som regeringens utredare lämnade i somras.

Regeringen vill att Fondinvest ska använda så kallad fond i fond-metodik, som innebär att bolaget investerar indirekt i företag genom privat förvaltade fonder. På så sätt ska systemet bli mer flexibelt och mer effektivt.

– I stället för att investera direkt i enskilda bolag kommer staten att investera ihop med privata aktörer i underfonder. En ökad samverkan blir mer effektivt och det statliga kapitalet kan dra privat kapital till sektorer man annars inte vågar satsa i, säger Mikael Damberg.

Enligt förslaget ska Fondinvest också ha en särskild fond för investeringar i tidiga utvecklingsskeden, en så kallad såddfond.

En annan fond ska öronmärkas för satsningar i demonstrationsanläggningar. Det handlar om investeringsbehov som kan uppstå när ny teknik eller nya processer ska gå från liten skala till kommersiell produktionsvolym.

Särskilt skogsindustrin är i behov av sådana investeringar, enligt innovationsministern, men han påpekade att även andra områden kan dra nytta av demofonden, till exempel material-, energi- och miljöteknik.

– Vi har mött ett stort intresse från skogslänen eftersom skogsindustrin står för nya utmaningar när man ställer om. Här skulle staten kunna vara en aktör som gör stor skillnad, säger han.

Hur mycket pengar som såddfonden och demofonden ska förfoga över är ännu inte klart. I utredningen nämndes 1,5 miljarder kronor för demofonden och 400 miljoner kronor för såddfonden som exempel.

– Det är öppet så här långt. Vi återkommer till summorna i styrdokument för det nya bolaget, säger Henrik Levin, kansliråd på näringsdepartementet.

Regeringens förslag innehåller även ett uppdrag till Almi att se över och bedöma behovet av eventuella nya insatser för stärkt lånefinansiering.

Förslaget, som kallas ”Staten och kapitalet”, ska lämnas till riksdagen under tisdagen. Om det klubbas kan det nya systemet vara på plats i januari 2017.

Får ni tyst på kritiken om förslaget går igenom?

– Jag tror att vi har rättat till de stora bristerna med det statliga riskkapitalet på det här sättet. Men över tid kommer vi att upptäcka nya frågor för att marknaden förändras. Därför måste man ha flexibilitet och det tror jag den här strukturen möjliggör, säger Mikael Damberg.