Rapport: Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas

(Artikeln har uppdaterats)

Försvarsberedningen föreslår att "målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet".

Försvarsberedningen skriver också att: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige".

Men det svenska samhället måste också kunna hantera nya typer av hot, som hybridkrigföring med bland annat sabotage, it-attacker och kampanjer för att minska befolkningens försvarsvilja.

I sådana lägen kan en gråzon uppstå där det är oklart om Sverige befinner sig i krig och vem angriparen egentligen är.

Försvarsberedningen har bland annat diskuterat utformningen av det psykologiska försvaret och cybersäkerheten.

Sveriges totalförsvar, som utgörs av det militära och civila försvaret, var under det kalla krigets dagar utformat för att möta ett militärt invasionsförsök. Det skulle också klara försörjningen av viktiga förnödenheter under lång tid om Sverige var avskilt från omvärlden.

I dag anses begränsade militära angrepp på vissa delar av Sverige, som Gotland, vara mer sannolikt än en invasion.

I rapporten som överlämnas till försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver också försvarsberedningen att den enskilde har ett ansvar givet de omständigheter som råder i kris och krig och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från det offentliga.

Försvarsberedningen påpekar i rapporten att detta kräver förberedelser och samarbete mellan människor.