På spaning bland fysikens kvantsprång

Många skulle hävda att skillnaderna är rätt stora mellan litteratur och naturvetenskap.

– Men de har fel, säger Jessika Gedin och låter nästan barsk.

– Det är egentligen inte någon större skillnad. För mig är det naturligt att även bokmalar gillar naturvetenskap.

Många känner Jessika Gedin som den rimmande spejaren i radioprogrammet Spanarna, där hon ofta refererar till forskare och vetenskapsmän under sina profetior. Att naturvetenskaperna lockar henne går inte att ta miste på. Hon kallar sig själv för vetenskapsgroupie.

– Jag är intresserad av litteratur och naturvetenskap av samma anledning. Båda ger mig en kombination av kunskap, idéer och goda berättelser.

Hon tar Madame Curie som exempel.

– Vilken fantastisk ingång till vetenskapen hennes levnadshistoria är. Och berättelsen om Ignaz Semmelweis som dog på sinnessjukhus, misstrodd efter han sagt att läkarna borde tvätta händerna mellan obduktion och förlossning. Vem blir inte intresserad av hur bakterier och sjukdomar hänger ihop efter det?

Hennes intervjuer med pristagarna under de tv-sända Nobelmiddagarna har visat passionen för fysik, kemi och medicin. Liksom hennes kärlek till litteratur förstås. Den har varit hennes följeslagare sedan hon lärde sig knäcka alfabetskoden som femåring. Kafka läste hon vid tolv. Och nu vid fyllda 46 har hon hunnit vara översättare, bokförläggare, Augustjurymedlem och programledare för SVT:s hyllade litteraturmagasin Babel. Och det utan att ens ha gått ut gymnasiet.

Nu jämför hon kvantfysik med poesi, och njuter av ord som kvantsprång och händelsehorisont.

– Jag uppskattar att naturvetenskapen, liksom litteraturen, inte är begränsad. Det finns oändligt med nya upptäckter att göra.

Jessika Gedin har plöjt många populärvetenskapliga böcker och rekommenderar särskilt Simon Singhs bok Fermats gåta, en berättelse om den matematiska formeln som ingen lyckades lösa på nästan fyra hundra år.

– Det är också en bok om matematikens historia, från tiden då matematik var magi, säger hon och fortsätter.

– Boken rymmer så otroligt mycket drama, storhet, glädje och spännande historier. Som den om Hypatisa, som blev söndersliten av en arg kristen mobb som ansåg att kvinnor inte skulle lära ut den sortens vetenskap. Och så själva gåtan som Andrew Wiles lyckas lösa till slut.

Jessika Gedin propsade på att få med Simon Singh till Babel när hon blev programledare för några år sedan, och visade exempel på sin begåvning som ordkonstnär när hon introducerade honom för tv-tittarna:

”Han beskriver dramatiken i fysiken och mystiken i matematiken. Och hans stora kärlek till vetenskapen gjuter nytt liv i kärleken till en gammal, till synes uträknad ekvation: att delad glädje är dubbel glädje.”

Simon Singh doktorerade själv i partikelfysik innan han sadlade om och blev världsberömd författare. Han har också skrivit om den avancerade matematiken som göms i tv-serien the Simpsons, där flera av manusskribenterna är just matematiker. Hans hypotes, som Jessika Gedin delar, är att de som älskar logik, gillar att bryta mot den. Och det finns inget mer ologiskt än humor.

Hon ser ett liknande mönster hos många av Nobelpristagarna, och beskriver dem som konstnärssjälar.

– Och det är förstås inte så konstigt. De har ju valt att tänka annorlunda. Först se mönstret för att sedan kunna bryta det. Och det är ju också konstnärens natur.

Alla som lyssnat på Spanarna vet att Jessika Gedin också är ett stort fan av tv-serien The Big Bang Theory, med fyra högutbildade nördiga naturvetare med begränsad social kompetens, och en servitris med sunt förnuft och sociala färdigheter.

– Det är en så ljuvlig kombination av intelligens och slapstick. En smart komedi utan att någonsin vara högfärdig. Den är smart till och med när den är under bältet.

Av de olika naturvetenskaperna klappar Jessika Gedins hjärta lite extra för fysiken, som hon tycker ligger närmast det hon själv håller på med.

– Jag vill inte diskriminera. Men fysiken ligger i sitt uttryckssätt numera närmast det skönlitterära berättandet. Och det handlar naturligtvis mycket om att den måste översättas. Fysik är ju matematik som måste översättas till berättelser, för att omvärlden ska förstå.

Gilla Ny Teknik på Facebook!