Innovation

Östersjöns botten ska pumpas i gång

Så går testerna till. Grafik: Ingemar Franzén
Så går testerna till. Grafik: Ingemar Franzén

Kraftiga pumpar kan bli Östersjöns räddning undan algblomning. Nu startar de första testerna i ett syrefattigt sund utanför Stockholm.

Publicerad

Tre meter under ytan i Lännerstasundet utanför Stockholm ska en pump förankras i nästa vecka. Sedan ska friskt ytvatten pumpas ner till den syrefattiga botten under tre års tid. Bottensedimenten ska undersökas och vattnet ska analyseras kontinuerligt för att undersöka om pumpandet får önskad effekt.

-?Målet är att hindra fosfor att släppa från bottensedimenten. Då slipper man algblomningen, säger Christer Lännergren på Stockholm Vatten, som deltar i projektet.

Att överskott av näringsämnet fosfor leder till algblomning är forskarna numera överens om. Att syre får fosfor att binda till botten likaså. Nu återstår det att visa att syrerikt vatten från kraftiga pumpar kan råda bot på problemen i Östersjön.

Den nya pumpen i Lännersta är en av två metoder som utvärderas med hjälp av 33 miljoner kronor från Naturvårdsverket, Vinnova och Formas. Det är en eldriven pump från det finska företaget Vesi-Eko, som tidigare har använts i sjöar med gott resultat. Finska naturvårdsverket koordinerar projektet och ska även testa den i Finska viken.

Den andra lösningen är en pump som drivs av en vindsnurra. Tekniken utvecklas under ledning av Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet. Två pilotanläggningar ska tas i drift i augusti. En i Östersjön, en i Byfjorden på västkusten.

Såväl den eldrivna som den vinddrivna varianten kommer att testas i förhållandevis liten skala. Pumparna klarar att pumpa ner några kubikmeter per sekund några tiotal meter ner i havet.

För att bota hela Östersjön krävs betydligt större flöden. Enligt Anders Stigebrandt måste 100 pumpar pressa ner 100 kubikmeter vardera per sekund på mer än 100 meters djup. Han räknar med att en sådan investering skulle gå på cirka 4 miljarder kronor.

* Är det en rimlig kostnad?

-?Det är jättebilligt i förhållande till vad man uppnår, och kostnaden kan delas av alla länderna runt Östersjön. Dessutom är det en spott i havet jämfört med de summor Sverige investerat i kväverening utan bevisade positiva effekter, säger Anders Stigebrandt.

Samtidigt tror han inte att enbart pumpar kan lösa Ösersjöns problem.

-?Pumparna kan vara ett sätt att på kort tid minska algblomningen, men vi bör absolut reducera fosforutsläppen också, säger han.

Idén är att härma stormiga vintrar

Fosforhalterna och algblomningen minskade dramatiskt i Östersjön i mitten av 1990-talet. Orsaken var en period med blåsiga vintrar med mycket nederbörd. Det gav en stor vertikal cirkulation i vattnet. Enligt Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, syresattes vattnet och havsbottnarna ner till 120 meters djup. Det ledde i sin tur till att 130?000 ton fosfor bands i bottensedimenten.

Under åren som följde sjönk syrenivåerna igen, medan fosforhalten och algblomningen ökade. Nu är förhoppningen att pumparna ska ge samma effekt som 90-talets blåsvintrar.

-?Vi vet att Östersjöns fosforhalt kan sänkas kortsiktigt om djupvattnet syresätts. Nu gäller det att visa att det även fungerar långvarigt, säger Anders Stigebrandt.