Omvandlar 80 procent av solstrålningen till energi

Tillsammans med företag och universitet i Schweiz har IBM utvecklat en  solfångare som ska ge energi till en (levelized) kostnad motsvarande 65 öre per kilowattimma, enligt ett pressmeddelande.

Solstrålarna fångas in av ett stort antal speglar som automatiskt ställs in med bäst vinkel mot solen. Speglarna reflekterar ljuset mot en koncentrator uppbyggd av flera hundra kvadratcentimeterstora solceller av typ treskiktssolceller (triple-junction solar cell) som var och en kan ge upp till 250 W. Det ger hela installationen en uteffekt på 25 kW elektricitet.

Ett problem med koncentratorer (CPV) är att de blir varma och måste kylas. I stället för att använda passiv luftkylning används en ny teknik där värmen tas tillvara i stället för att ventileras bort. Solcellerna är placerade på en struktur med tunna rör där det strömmar vatten som leder bort värmen tio gånger mer effektivt än vid luftkylning. Tekniken är den samma som IBM utvecklat för att kyla sina superdatorer Aquasar och Super Muc, skriver företaget i sitt pressmeddelande.

Det 90 grader C varma vattnet används sedan för att både avsalta vatten och leverera luftkonditionering via värmedrivna adsorptionskylare.

Enligt IBM räknar man med att kunna omvandla omkring 30 procent av solinstrålningen till elektricitet och 50 procent till värme.

Kombinationen elkraft, avsaltat vatten och luftkonditionering gör att tekniken som heter High Concentration Photo Voltaic Thermal, HCPVT, kan vara speciellt lämplig för semesteranläggningar på mindre öar i exempelvis Maldiverna och Seychellerna där allt detta är bristvaror. Enligt IBM kan det göras tre gånger billigare än med jämförbara system. Forskarna anger även södra Europa, Afrika, Arabiska halvön, sydvästra Nordamerika, Sydamerika och Australien som lämpliga platser för den nya solfångartekniken.

För att sänka tillverkningskostnaden av strukturen som bär upp solfångaren har dyrt stål och glas ersatts av exempelvis billig betong och metallfolie.

Just nu testar IBM en prototyp av HCPVT vid sitt forskingslaboratorium i Zurich och flera andra ska byggas upp på ytterligare två platser i Schweiz.