Samhälle
Nybildad ö fascinerar forskare
En ö som bildades bara för fyra år sedan förvånar forskare. I oktober besöktes den av rymdstyrelsen Nasa för första gången.
Publicerad
I januari 2015 bildades en ny ö i Stillahavsriket Tonga på grund av ett vulkanutbrott under vattenytan. Av lokalbefolkningen har ön fått smeknamnet Hunga Tonga-Hunga Ha’apai.
I oktober besökte Nasa för första gången den nybildade ön. Trots att den bara har funnits i fyra år har den ett levande ekosystem med vegetation och fåglar.
Öar som bildas från vulkanutbrott brukar bara klara sig några månader innan de faller tillbaka ner i havet. Hunga Tonga är en av tre nya öar under de senaste 150 åren som har överlevt mer än i några få månader. En annan är Surtsey som bildades utanför Islands sydkust på 1960-talet.
Två meter djupa raviner
Via satellitbilder har forskarna kunnat följa Hunga Tongas utveckling och noterat att den ständigt ändrar form. Särskilt under dess tre till sex första månader drabbades den kraftigt av erosion och vissa delar föll tillbaka i havet. Därefter har den stabiliserats.
I en film från 2017 berättar Nasa om forskarnas teori att havsvatten och aska förändrar stenen kemiskt till ett hårdare material.
Väl på plats kunde forskarna observera djupa raviner som redan har skapats av regn.
– Ön eroderar på grund av regn mycket snabbare än jag hade trott. Vi var fokuserade på erosionen på den södra kusten där vågorna slår emot den. Det pågår, men hela ön är på väg ned också. Det är en annan aspekt som blir väldigt tydlig när du står framför dessa stora erosionsraviner. Okej, de var inte där för tre år sedan och nu är de två meter djupa, säger Nasaforskaren Dan Slayback på Nasas blogg.
Nasa: Sex till 30 års livstid
Landmassan var täckt av en klibbig lera som sätter griller i huvudet på honom.
– Jag är fortfarande lite förbryllad över var den kommer ifrån. För det är inte aska, säger han.
Nasas intresse för ön kommer sig av att den kan ge ledtrådar om planeten Mars geologiska historia. Genom att lära sig mer om den nya ön i Stilla havet hoppas Nasaforskarna kunna lära sig mer om hur vulkaniska landskap och vatten påverkade varandra på Mars – och kanske dra slutsatser om liknande ytvatten kan ha skapat förutsättningar för mikrobiellt liv i planetens barndom.
Den amerikanska rymdstyrelsens första besök på den nya ön har uppmärksammats av flera medier, bland annat The Guardian och IFL Science.
För ett par år sedan förutspådde Nasa att ön skulle få en livstid på sex till 30 år.
