Innovation

Nobelvinnaren: Här är nästa fysiknöt att knäcka

- Jag är mycket, mycket glad, svarar belgaren Francois Englert. <br/> Bara någon kvart tidigare har han fått reda på att han tilldelats årets Nobelpris i fysik.<br/> Sedan poängterade Nobelprisvinnaren att det finns många frågor kvar att lösa.

Publicerad

 Nu finns han med via telefon på presskonferensen där Staffan Normark, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin just meddelat att han delar priset med britten Peter Higgs.

Oberoende av varandra räknade de för 49 år ut att elementarpartiklar får sin massa genom att de samverkar med ett fält som finns över allt. Peter Higgs kom fram till att fältet berodde på en partikel. Det är därför partikeln allmänt kallas för Higgs-partikeln. Sommaren år 2012 bekräftades de bägge forskarnas teorier när forskare vid partikelfysiklaboratoriet Cern i Schweiz tillkännagav att de hittat en ny partikel. I mars i år var Cern-forskarna helt säkra, det var en Higgs-partikel.

Därmed fanns den alla pusselbitar till standardmodellen som beskriver naturens byggstenar och alla naturlagar, utom gravitationen.

- Det var en triumf, inte bara för Higgs och Englert, utan för partikelfysiken som helhet, säger Olga Botner, ledamot i ämnesklassen för fysik vid Kungliga Vetenskapsakademin, KVA.

Men att Higgs är hittad innebär inte att partikelfysikforskningen nått vägs ände. Francois Englert poängterade att det finns många knepiga frågor kvar att lösa. Vad består till exempel den osynliga mörka materia som uppfyller 25 procent av universum av? Beror den också på partiklar som skapades vid Big Bang men som man inte hittat ännu. Det tror vissa teoretiker.

Per Carlson, professor i partikelfysik vid KTH, var en av dem som röstade fram årets pristagare.

- Det var ett ganska självklart val, och jag tycker att det var jättefint att de fick det, säger han.

Tillkännagivandet kom först en timma efter utsatt tid. Vad förseningen berodde på vill han inte uttala sig om. Det är hemligt i 50 år till. Men att de dryga 400 ledamöterna av KVA inte kan ha varit helt överens är helt klart. Omröstningen görs nämligen precis innan tillkännagivandet.

Higgs och Englert

Peter Higgs föddes 1929 i Newcastle i England. Han utbildade sig vid Kings College i London där han tog sin doktorsgrad i fysik 1954, men är mest förknippad med universitetet i Edinburgh i Skottland där han varit verksam under större delen av sitt liv.

Han lade fram sina tankar om det som skulle komma att kallas Higgspartikeln i en artikel i Physics Letters 1964. Samma år beskrev han sin teori mer exakt i en andra artikel - som dock refuserades av tidningen eftersom artikeln "inte har något uppenbart värde för den fysiska vetenskapen". Higgs ändrade lite i artikeln och skickade den till en annan tidskrift, Physical Review Letters, där den publicerades.

François Englert är belgisk medborgare. Han föddes 1932 i Etterbeek. Han är professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles i Bryssel. Englert och Higgs föreslog, enligt prismotiveringen, oberoende av varandra föreslog teorin om hur partiklar får sin massa samtidigt