Digitalisering
Nationella proven blir digitala
Om några år ska skolelever skriva nationella prov vid datorn, och proven rättas av andra än den egna läraren. Antalet prov bantas, samtidigt som ett nytt test införs. Delar av förslagen möttes genast av kritik.
I dag presenterade regeringens utredare Tommy Lagergren förslag på nytt upplägg för de nationella proven i grund- och gymnasieskolan. Som väntat föreslår han att de proven ska göras i digital form och inte på papper. De nya proven införs successivt under åren 2018–2022.
– Med digitala prov underlättas genomförandet och mycket kan automaträttas. Lärarna behöver inte heller rapportera in resultaten, vilket många tycker är stressande, förklarar Tommy Lagergren.
För att ytterligare minska stress och tidsåtgång så bantas antalet nationella prov. Det innebär bland annat att de slopas i årskurs 3, vilket genast väckte kritik.
– Lågstadiet är skolväsendets viktigaste del. Att eleverna lär sig baskunskaperna där är helt avgörande. Av alla nationella prov tycker jag att de i trean är de viktigaste, säger Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsminister Jan Björklund.
Björklund tillstår att många lärare fått lägga mycket tid på proven.
– Men det gäller inte i trean, där det bara ges två prov – i svenska och matte. Det är i årskurs sex det blivit för många prov, och alliansen och de rödgröna gjorde därför upp om att minska antalet prov i sexan.
I syfte att öka likvärdigheten föreslår utredningen att de nya, digitala nationella proven ska bedömas externt.
– Jag ser framför mig att rättningen görs av lärare i skolväsendet. Det skulle kunna innebära att prov slumpas ut, så att lärarna rättar åt varandra, säger Tommy Lagergren.
Den delen av förslaget kritiseras av Lärarnas riksförbund, som hellre vill se en central rättningsinstans. "Extern bedömning för oss är inte att proven bedöms av en annan lärare på en annan skola", säger LR-ordförande Bo Jansson i ett pressmeddelande. LR, liksom Sveriges elevkårer, hade också hoppats på en snabbare digitalisering.
Trots att de nationella proven skrivs årligen går provresultaten inte att använda som kunskapsmätare över tid – provens inriktning varierar nämligen från år till år. Inte heller betygen fungerar som en mätare över tid. Experterna är eniga om att det går inflation i betygen, det vill säga att det med åren blivit lättare att få ett högt betyg. Det är bara Pisa och andra internationella kunskapsmätningar som visar hur kunskapsresultaten förändras över tid.
Men nu föreslår utredningen en ny, särskild nationell kunskapsutvärdering som ska gå att följa från år till år.
– Mätningen över tid görs som stickprov, precis som de nationella studierna. Så det blir några tusen elever som gör dem varje gång. Även detta test ska vara digitalt, så att det blir enkelt, säger Tommy Lagergren.
