Innovation

List och MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi

Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Pernilla Wittung-Stafhede, ledamot i Nobelkommittén för kemi, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Peter Somfai, ledamot i Nobelkommittén för kemi, tillkännager årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Pernilla Wittung-Stafhede, ledamot i Nobelkommittén för kemi, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Peter Somfai, ledamot i Nobelkommittén för kemi, tillkännager årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Vem belönas med årets Nobelpris i kemi? I dag får vi svaret. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Vem belönas med årets Nobelpris i kemi? I dag får vi svaret. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jennifer Doudna visar upp sin medalj vid en ceremoni i Kalifornien förra året.
Jennifer Doudna visar upp sin medalj vid en ceremoni i Kalifornien förra året.

Nobelpriset i kemi går till Benjamin List (Tyskland) och David MacMillian (USA) för utveckling av asymmetrisk organokatalys.

Publicerad

Upptäckten har fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen, och har dessutom gjort kemin grönare, enligt Kungliga vetenskapsakademin (KVA).

Vinnarna tillkännagavs bara för en liten stund sedan av KVA.

List och McMillan tilldelas alltså priset “för utveckling av asymmetrisk organokatalys”.

Det handlar om att bygga molekyler, en ”svår konst”, enligt KVA.

– Världen består av enorma mängder molekyler, vi själva består av enorma mängder molekyler. Och vi har länge byggt molekyler som används för olika material och läkemedel. Det här priset handlar om en helt ny metod för att framställa molekyler, säger Peter Brzesinski, professor i biokemi och ledamot av Nobelkommittén för kemipriset, till TT.

Pernilla Wittung-Stafhede, ledamot i Nobelkommittén för kemi, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Peter Somfai, ledamot i Nobelkommittén för kemi, tillkännager årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT
Pernilla Wittung-Stafhede, ledamot i Nobelkommittén för kemi, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Peter Somfai, ledamot i Nobelkommittén för kemi, tillkännager årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Benjamin List och David MacMillan tilldelas årets Nobelpris i kemi. Foto: Claudio Bresciani/TT

Många forskningsområden och industrier är beroende av kemisters förmåga att konstruera molekyler som exempelvis kan ge elastiska och hållbara material, lagra energi i batterier eller bromsa sjukdomsprocesser i kroppen. I det arbetet krävs katalysatorer.

– Det krävs katalysatorer för byggandet och man har länge varit bunden till två typer av sådana – metaller eller enzymer. De här forskarna kom på att man istället kunde använda små organiska molekyler – exempelvis aminosyror som du kan ta från vilken organism som helst – och använda som katalysatorer. Man tar alltså molekyler för att bygga andra molekyler. Det har haft stor betydelse för läkemedelstillverkningen, säger Peter Brzesinski.

”Lika enkelt som genialt”

Länge trodde forskare att det i princip bara fanns två olika typer av katalysatorer: metaller och enzymer. Benjamin List och David MacMillan utvecklade år 2000, oberoende av varandra, en tredje form av katalys. Den heter asymmetrisk organokatalys och bygger på små organiska molekyler, skriver KVA i ett pressmeddelande.

– Fördelen är att det hela är miljövänligt, och förvånansvärt enkelt. Egentligen är det märkligt att ingen kom på detta tidigare! säger Peter Brzesinski.

– Då, för 20 år sedan, kändes det verkligen som att jag var den enda som arbetade med det här området. Jag kände inte till att Dave (Daveid MacMillan) också arbetade med det, vi kände inte till varandra då. När jag genomförde mitt experiment visste jag inte vad som skulle hända, jag tänkte att det kanske var en dum idé eller att någon hade försökt det redan – men när det fungerade tänkte jag: Det här kan bli något stort, berättade Benjamin List som var med på telefon under tillkännagivandet på KVA.

Benjamin List leder ett eget laboratorium vid Max Planck-institutet, där hans forskargrupp firade priset.

Den andra pristagaren David MacMillan kunde Nobelkommittén inte nå innan tillkännagivandet, vilket är mycket ovanligt. Han fick beskedet via mejl och ett meddelande på telefonsvararen i stället.

Men först när han såg det på New York Times förstasida sjönk det in, skriver TT.

– Jag ringde min syster i Skottland och vi fällde några tårar tillsammans, säger David MacMillan till TT.

Här går det att se tillkännagivandet i efterhand.

I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.

Fakta: Pristagarna

Alfred Bernhard Nobel (1833-1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans förmögenhet skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.

Benjamin List, född 1968 (53 år) i Frankfurt, Tyskland. Fil.dr 1997 vid Goethe-Universität Frankfurt am Main, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr, Tyskland.

David W.C. MacMillan, född 1968 (53 år) i Bellshill, Storbritannien. Fil.dr 1996 vid University of California, Irvine, USA. Professor vid Princeton University, USA.