KTH-rektor: Det slår helt fel

Den uppblossade striden handlar inte om principen att forskningskvalitet ska styra fördelningen. Den gäller i stället sättet som regeringen väljer att värdera forskningskvaliteten och jämförelsen av olika ämnesområden.

Kvalitetssystemet baseras på antal publiceringar och citeringar, samt förmågan att dra in pengar från forskningsråd och näringsliv.

Dessutom har regeringen infört en typ av handikappsystem, där humanistisk samhällsvetenskaplig forskning viktas med faktorn 2, naturvetenskap med 1,5 och teknik med 1,0.

- Det slår helt fel. Vi har mycket naturvetenskap som klassas som teknik bara för att det ligger på KTH. Samma forskning på universitetet räknas nu 50 procent högre, säger en upprörd Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Hos Joseph Nordgren, vicerektor för teknik- & naturvetenskap på Uppsala universitet, uppgraderas den tekniska forskningen med faktorn 1,5, eftersom den bedrivs inom en naturvetenskaplig fakultet.

- Den naturvetenskapliga forskningen kompenseras för att teknikforskningen har lättare att få externa anslag från näringslivet, och det är väl vettigt, säger han.

Men KTHs Peter Gudmundson får medhåll från både Chalmers rektor Karin Markides och Pia Sandvik-Wiklund, rektor vid Luleå tekniska universitet.

- Den tekniska forskningen har visserligen en längre tradition med anslag från näringslivet. Men naturvetenskap har å andra sidan längre publiceringstraditioner. Jag tycker inte alls om det här systemet, säger Pia Sandvik Wiklund.

De tekniska högskolorna har fått andra fördelar, påpekar Joseph Nordgren i Uppsala.

- De gynnas av den kraftigt ökade satsningen på innovationer, vilket oroar många av våra forskare som sysslar med naturvetenskap. Så de tekniska högskolorna borde verkligen inte vara missnöjda, säger han.