KTH: Forskaren gynnade det egna bolaget

Joakim Lundeberg, professor och chef för avdelningen för genteknik vid KTH, och stamcellsprofessorn Jonas Frisén på Karolinska institutet, KI, har de senaste åren fått stora forskningsanslag för att studera genuttryck (hur rna tillverkar proteiner) i hög upplösning på cellnivå med hjälp av en speciell teknik. Samtidigt har de byggt upp bolaget Spatial Transcriptomics, ST AB.

Som Ny Teknik tidigare berättat har KTH under våren börjat utreda bolagsverksamheten, efter larm från en KTH-anställd systemtekniker.

Rektor Peter Gudmundson ger nu Joakim Lundeberg en skriftlig tillrättavisning – en så kallad erinran. Professorn har misskött sig när hans arbete i forskningsprojekt och arbetet i företaget som han är huvudägare till inte hållits klart åtskilda.

– En liten del av forskningsanslagen får användas för att kommersialisera forskningsresultat, men vi har nu sett att viss sammanblandning av forsknings- och bolagsverksamhet skett, säger Peter Gudmundson.

I det pm som ligger till grund för själva erinran, uppger KTH:s förvaltningschef Anders Lundgren att mycket tyder på att KTH-anställda systemtekniker arbetat på uppdrag av bolaget med att utveckla en produkt, programvara, som bolaget ämnar använda kommersiellt, för att analysera genuttryck. Det har skett utan att KTH fått någon ersättning.

Under våren har det diskuterats vem som har rättigheterna till programvaran, som KTH:s tekniker utvecklat. Bolagets namn är inskrivet som ägare i programkoden, men företagets representanter gör inte i dag några anspråk på den.

Läs mer:

Enligt KTH äger lärosätet rätten till resultatet av systemteknikernas arbete, eftersom de inte omfattas av lärarundantaget – det undantag som ger lärare och forskare på högskolor äganderätt till sina egna FoU-resultat.

Parallellt med universitetets egen utredning har Ny Teknik granskat fallet på KTH. Vi har bland annat gått igenom en stor mängd mejl till och från genteknikprofessorn. Där vittnar två av systemteknikerna om att deras utvecklingsarbete motiverats av företagets behov.

En av dem säger till Ny Teknik:

– Jag jobbade med att ändra en första version av programvaran för att möta behoven hos bolagets första kund.

Teknikerna antog först att KTH kände till deras arbete för bolaget.

”Jag trodde att KTH ansåg att det jag gjorde var ok”, skriver en av dem i ett mejl.

Men i KTH-utredningen förnekar bolagsföreträdarna gång på gång teknikernas uppgifter. Mikael Samuelsson, vd i ST AB, uppger i mejl till Ny Teknik: ”De har aldrig arbetat för bolaget.”

Läs mer:

I mars i år skrev han till Lundeberg och Frisén:

”Det viktiga nu är ju att dom (reds anm: systemteknikerna) gör det som de redan gjort för bolaget fast mot akademiska användare.”

Mejlen visar även att företaget tänkt erbjuda systemteknikerna optioner i bolaget. De har också deltagit i möten kring tester av kundlösningar, datalagring och kommersialisering.

I ett protokoll från ett sammanträde står det att mötesdeltagarna inte får prata öppet om bolagsärenden och inte använda ordet ”kunder”. Det är skrivet av en annan delägare, en forskare på KI.

Trots de skillnader som finns i utredningsmaterialet och i bolagets interna mejl, så menar Joakim Lundeberg att bolaget inte haft avsikten att förbättra verkligheten.

”Vi har verkligen inte mörkat företagsarbetet – tvärtom har vi försökt vara tydliga med informationsmöten och det framgår även i de projektanslag vi erhållit för att validera, verifiera och nyttiggöra den utvecklade tekniken.”

Joakim Lundeberg är besviken över rektorns beslut.

”Vi har vinnlagt oss om att tydligt separera företag och akademisk forskning.”

Han hoppas nu att universitetet ska göra programvaran gratis tillgänglig via open source.

"Vi skulle gärna vilja göra mjukvara producerad av TA-personal (red anm: systemteknikerna kallas teknisk administrativ personal) allmänt tillgänglig, i dag finns den bara hos oss och våra samarbetspartners."