Kinas rymdindustri tar världsledningen

Uppskjutningen från Jiuquan nära Gobi-öknen den 29 september lyckades. Tiangong-1, ”himlapalatset”, kretsar nu kring jorden på 350 kilometers höjd, där den ska stanna i två år. Den är en 10,5 meter lång och 8,5 ton tung cylinder, som inom kort ska få sällskap av den obemannade farkosten Shenzhou 8. Nästa år ska de sammankopplade modulerna besökas av astronauter i två omgångar, Shenzhou 9 och 10. Astronauterna ska stanna ombord i upp till två veckor.

Projektet är en milstolpe för Kinas ambitiösa rymdprogram. Den uttalade föresatsen är att sätta astronauter på månen 2025. Två framgångsrika satelliter, Chang’e 1 och 2, har redan skapat högupplösta 3d-kartor över månen. Chang’e 3 skjuts upp 2013, för att landa en robot som ska utforska ytan under tre månader. Sedan följer en landare som kan återvända till jorden med prover, och därefter en bemannad månfärd.

Landets två stora rymdorganisationer har 140 000 anställda. Den kommersiella delen ökar snabbt, från 15 till 25 raketuppskjutningar per år. Kina tillverkar bland annat tv-satelliter som säljs till andra länder, komplett med uppsändning. Därmed är Kina inne på en marknad som tidigare tillhört USA och Europa.

Olle Norberg, generaldirektör för Rymdstyrelsen, har varit på plats i Peking.

– När man ser testanläggningarna och monteringshallarna får man en känsla för hur ambitiöst det är. De håller samma klass som de europeiska och amerikanska, säger han.

Takten är mycket högre än den USA och Sovjetunionen höll under sin rymdkapplöpning. Kina tar större kliv med färre uppsändningar, och ser rymdprogrammet som en del av sin ekonomiska utveckling.

Tiangong-1 har föregåtts av bara tre bemannade rymdfärder. För att det ska bli någon månfärd måste Kina skaffa mer kunskap.

Det är där Tiangong-1 kommer in. Här ska teknik för dockning, livsuppehållande system och rymdpromenader testas. Den kan komma att följas av två eller tre små bemannade stationer innan en mer permanent rymdbas byggs omkring 2020. Den blir mindre än den internationella rymdstationen ISS, med en vikt på 60 ton i tre sektioner.

Raketen som sköt upp Tiangong-1 är för liten för att klara jobbet, men en ny raket under utveckling, Långa Marschen 5, kommer att kunna lyfta 25 ton.

– Det är en klok strategi att bygga upp kompetensen på hemmaplan, och de har byggt upp den industriella kapaciteten snabbt. Det som ligger efter är forskningen, så det finns en möjlighet för länder som Sverige att vara med tidigt, säger Olle Norberg.

Mycket hålls hemligt i det kinesiska rymdprogrammet, vars tekniska rötter ligger i utvecklingen av kärnvapenbärande raketer. Det har fortfarande täta kopplingar till militären. Därför har Kina tidigare stått utanför många internationella samarbeten om rymdteknik, till exempel den internationella rymdstationen ISS.

USA har embargo mot att låta kinesiska raketer sända upp amerikanska satelliter, efter misstanke om industrispionage vid en svår olycka 1996.