Innovation

Kan SHELX-utvecklaren bli årets Nobelpristagare i kemi?

Nobelpriset 2016 delas ut i Konserthuset. Pristagarna i fysik och kemi utses av Kungliga vetenskapsakademien. Foto: Alexander Mahmoud
Nobelpriset 2016 delas ut i Konserthuset. Pristagarna i fysik och kemi utses av Kungliga vetenskapsakademien. Foto: Alexander Mahmoud
JoAnne Stubbe Foto: Skärmdump Youtube
JoAnne Stubbe Foto: Skärmdump Youtube
Foto: Akademie / Alamy
Foto: Akademie / Alamy

Forskarna bakom ett revolutionerande programsystem och upptäckten av en viktig nyckel till vår biologi finns bland favoriterna till årets kemipris.

Publicerad

(Artikeln är uppdaterad)

Förra året tippades bland andra forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna få kemipriset för sitt arbete med gensaxen Crispr-Cas9. Så blev det inte. I stället fick trion Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson dela på kemipriset: ”för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning”. Om vi ska förenkla detta: för avbildningen av livets molekyler.

Onsdagen den 3 oktober tillkännages vem eller vilka som får Nobelpriset i kemi 2018. Med mindre än en vecka kvar börjar färska gissningar komma.

2018-09-28: Panel från C&EN tippar vinnare

Den amerikanska tidskriften Chemical & Engineering News, C&EN, har låtit en panel bestående av redaktörer och inbjudna gäster tippa nästa vinnare av kemipriset. Deras gissningar stämmer inte alls överens med vilka analysföretaget Clarivate Analytics har tippat (se nedan).

Ska vi gå på vad C&EN-panelen sagt har dessa störst chans att få årets Nobelpris i kemi:

1. Robert G. Bergman vid University of California, som ligger bakom viktiga upptäckter inom katalytisk CH-aktivering, som är "otroligt användbart", brett tillämpat inom akademin och för utveckling av läkemedel.

2. Christopher T. Walsh vid Harvard Medical School har bland annat hjälpt oss att bättre förstå biosyntesen av antibiotika, vilket är viktigt för att bekämpa den så vida spridda antibiotikaresistensen.

3. Stanley Whittingham, Binghamton University, John B. Goodenough vid University of Texas, och Akira Yoshino på Asahi Kasei Corp Libtec, tippas kunna få kemipriset för ha uppfunnit och utvecklat liitium-jon-batterier.

4. Att protein veckar sig på ett korrekt sätt är en förutsättning för att det ska kunna utföra sitt jobb inuti en cell. Arthur L. Horwich vid Yale University och Franz-Ulrich Harti vid Max Planck-institutet för biokemi borde få ett erkännande för sitt arbete kring proteinveckning, tycker C&En-redaktören Lauren Wolf:  "Givet vad vi lär oss om neurodegenerativa och andra sjukdomar är proteinveckning viktigare än någonsin."

2018-09-27: De första gissningarna

Analysföretaget Clarivate Analytics brukar tippa Nobelpristagare utifrån vilka forskare som har citerats mest under de senaste 20 åren. De har i över 40 fall sedan starten år 2002 lyckats pricka in rätt pristagare, fast inte alltid rätt personer rätt år.

Clarivate Analytics tror inte att kemipriset kommer att delas av flera personer i år, utan lyfter fram tre forskare som var för sig har gjort mänskligheten stor nytta inom sina respektive områden. Dessa är:

1. Harvard-professorn Eric N. Jacobsen. Han kan få priset för ”sitt bidrag till katalytiska reaktioner för organisk syntes” och särskilt för utvecklingen av ”Jacobsens exepoxidation”. Hans arbete har visat sig användbart vid utveckling av läkemedel.

2. George M. Sheldrick vid Georg-August-Universittetet i tyska Göttingen. Han står bakom mjukvarupaketet SHELX som används för att strukturbestämma molekyler. George M. Sheldrick var också en av tre forskare som prisades av svenska Kungliga Vetenskapsakademien 2009 för sina insatser ”inom teoriutveckling och metodimplementering för kristallografi”. Kristallografi handlar om att studera atomstrukturer i solida material.

3. MIT-professorn JoAnne Stubbe har hjälpt oss bättre förstå mekanismerna bakom enzymer som är fundamentala för syntes och reparation av dna. För detta tror Clarivate Analytics att hon har goda chanser att få Nobelpriset i kemi.

Han var yngsta Nobelpristagaren i kemi

2017: Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson “för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning”.

2016: Jean-Pierre Sauvage, Fraser Stoddart, Bernard Feringa ”för design och syntes av molekylära maskiner”.

2015: Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar ”för mekanistiska studier av DNA-reparation”.

2014: Eric Betzig, Stefan W. Hell, William E. Moerner ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”.

2013: Martin Karplus, Michael LevittStanford och Arieh Warshel för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system.

Källa: Nobelprize.org

Totalt 109 Nobelpris i kemi har delats ut sedan starten 1901 till totalt 177 individer, varav fyra kvinnor. Medelåldern på pristagarna i kemikategorin är 58 år.

Den yngsta kemipristagaren var Frédéric Joliot som delade priset med sin fru Irène Joliot-Curie år 1935, när han var endast 35 år gammal. Paret prisades för deras "gemensamt utförda syntes av nya radioaktiva grundämnen".

Källa: Nobelprize.org