Populärteknik

Hur Sverige blev rött

Värskäls herrgård i Bettna Socken i Södermanland använder den röda och den grå färgen för att se burget ut. Som om byggnaden byggts i tegel och sandsten.
Värskäls herrgård i Bettna Socken i Södermanland använder den röda och den grå färgen för att se burget ut. Som om byggnaden byggts i tegel och sandsten.
Rödfärgade aittor, förrådshus, i Vitsaniemi, Tornedalen. Foto: Kaianders Sempler
Rödfärgade aittor, förrådshus, i Vitsaniemi, Tornedalen. Foto: Kaianders Sempler
Rödfärgskok. Foto: Kaianders Sempler
Rödfärgskok. Foto: Kaianders Sempler

Finns något svenskare än den röda stugan med vita knutar? Men från början var den röda färgen bara till för att få träbyggnaderna att se ut som om de var av dyrt tegel, säger byggnadshistoriker.

Publicerad

Egentligen börjar vår älskade svenska rödfärgs historia redan på 1300-talet, och då som bluff och lurendrejeri. Nybyggda eller tidigare vitkalkade stenkyrkor putsades om med röd kalkfärg för att det skulle se ut som tegel. Man ville de skulle likna de praktfulla gotiska katedralerna.

Lurendrejeriet fortsatte när Johan III gav order om att taken på Stockholms slott skulle rödfärgas med hjälp av ”gruvkli” från Kopparberget i Falun. Kungen hade låtit vitkalka slottet Tre kronor för att det skulle likna ett renässanspalats, och nu ville han få taken att se ut som om de var av koppar. Men koppar var dyrt. även för en kung. Det var billigare att färga in taken med rödfärgspigment blandat med linolja, tran eller tjära.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här