Han har utrett Palmemordet i 30 år

Han befann sig i en radiobil i Farsta centrum när larmet kom natten den 28 februari 1986. Dåvarande länspolismästaren Hans Holmér hade beordrat 200 poliser in till city i jakten på attentatsmannen.

Dagen efter, den 1 mars 1986, berättar Lennart Gustafsson att han började som utredare i Palmegruppen. I den ingick omkring 100 personer till en början.

När Rikskriminalpolisen tog över efter Hans Holmérs misslyckande två år senare handplockades 25 av mordutredarna av den nye spaningsledaren Hans Ölvebro och Lennart Gustafsson, som i dag är polisinspektör, blev utvald att fortsätta utreda dödsskjutningen och skottlossningen på Sveavägen.

Sedan dess har han jobbat i gruppen. Nu till midsommar går han i pension efter att i 30 år letat efter Olof Palmes mördare. Framför allt har han fungerat som förhörsledare. Genom åren har över 10 000 personer hörts av Palmeutredarna.

Läs mer:

Den tekniska bevisningen är dock mager. Hans Melander, Palmegruppens nuvarande chef, understryker att vapnet inte behöver vara en Smith & Wesson-revolver som tidigare antagits. Det finns sex andra revolvermodeller som ger liknande avtryck - fem högervridna bommar - på ammunitionen likt de som finns på de två Palmekulorna.

– En del tror att det är en Smith & Wesson. Men personligen är jag inte så övertygad om att det är en Smith & Wesson som är Palmevapnet, säger Lennart Gustafsson.

Ska ni ta in fler gamla revolvrar av andra modeller?

– Nej, det har vi ingen möjlighet att göra, säger han.

Under alla dessa år som du utrett Palmemordet - finns det någonting som ni inte fått göra men som ni ansett behövts?

– Nej, inte vad jag kan minnas.

Hur går ni vidare då? Vad händer i Sydafrika-spåret?

– Vi försöker gå vidare och titta på materialet med nya ögon.

Kommer ni att vända er till Sydafrikanska myndigheter och för att få utredningshjälp?

– Det får du fråga Kerstin Skarp (red anm: förundersökningsledaren) om. Det är hon som har kontakterna med UD.