Digitalisering

Fuskaffärer kostar Intel 11 miljarder

Intel krävs på 11 miljarder kronor i böter. Processortillverkaren ska, enligt EU-kommissionen, ha fuskat, lurat och manipulerat för att stänga konkurrenter ute från persondatormarknaden.

Publicerad

Bötesbeloppet är ett nytt rekord för monopoltvister i it-branschen, mer än dubbelt så stort som när Microsoft för några år sedan dömdes för att ha utestängt konkurrenters mediaspelare från Windows.

Intels missbruk av sin marknadsdominans har inte med tekniken att göra, den har yttrat sig genom smutsiga affärer - enligt EU-kommissionären Neely Kroes.

Kommissionen räknar upp en lång rad av fall där Intel har mutat kunder för att inte köpa konkurrenternas processorer, eller för att fördröja lanseringen av produkter som använder chip från konkurrenterna.

Intels vd, Paul Otellini, uttalade sig ovanligt drastiskt i ett pressmeddelande efter EUs beslut: Intel tar kraftigt avstånd från beslutet, hävdar att låga processorpriser uteslutande beror på volymfördelar, och anser att kommissionen avsiktligt förbisett bevismaterial till Intels fördel.

Frågan är om Intels ledning varit direkt inblandad i detaljerna angående dessa affärsmetoder, eller om uppgörelserna gjorts av personer närmare marknaden.

Beslutet går inte in på denna detalj, men räknar upp flera svåra brott mot konkurrenslagarna.

1. Butikskedjan Mediamarkt har fått stora summor under bordet för att bara köpa in Intel-datorer.

2. Datortillverkare har fått förmånliga priser, och mutor, mot att inte använda andra märken än Intel.

AMD är en av konkurrenterna som startade rättsprocessen genom att göra anmälningar om konkurrensbrott.

Kommissionen hänvisar till ett tillfälle då AMD försökte ge en tillverkare en miljon processorer gratis. Bara 160 000 togs emot – annars hade datortillverkaren brutit sina hemliga överenskommelser med Intel.

EU anser sig ha samlat bevis både om de uttalade och outtalade olagliga villkoren, bland annat från e-post som samlats in vid polisingripanden.

Processormarknaden

I dag omsätter världsmarknaden för processorer av x86-typ 220 miljarder per år. Under 2002 till 2007 hade Intel 70 procent av marknaden.

Tillverkarna som varit inblandade är Acer, Dell, HP, Lenovo och NEC.

EU-kommissionens utredning föranleddes av en rad anmälningar inlämnade av Intels stora konkurrent AMD.