Opinion
”Från Slösa till Spara med geoenergi”

DEBATT. Att bygga energisnålt är uppenbarligen svårt. Endast sju procent av husen som byggdes 2012 var lågenergihus. Med geoenergi kan man sänka behovet av mängden köpt energi i redan befintliga byggnader, skriver Johan Barth.
Sveriges Byggindustriers projekt Lågan presenterade nyligen en rapport som visar att var fjärde lågenergihus inte klarar kraven för att få kallas lågenergihus. En del klarar inte ens minimikraven enligt Boverkets byggregler.
Detta är allvarligt för förtroendet för svensk byggteknik och vår förmåga att klara framtidens energikrav. Ett sätt att förhållandevis enkelt komma tillrätta med problemet är att satsa på ett energisystem med geoenergi.
Att bygga ett klimatskal som ska hålla vad som har utlovats i projekterad energiprestanda är uppenbarligen svårt. Många faktorer påverkar, inte minst beteenden hos byggnadens slutanvändare. Därför krävs goda marginaler för att kunna garantera lågenergiprestanda.
Geoenergi kan ge sådana marginaler. Låt säga att en byggnad projekteras att använda 90 kWh per kvadratmeter och år. Därmed klarar den de nuvarande byggreglernas krav för en icke eluppvärmd byggnad i södra Sverige. För samma byggnad med geoenergi, som har en energifaktor på minst tre, räcker det med att samhället producerar 30 kWh i tillförd energi. Byggnaden, som i samband med bytet av energisystem, betraktas nu som eldriven och har betydligt hårdare energikrav, 55 kWh. Men utfallet med geoenergin ger en marginal och dessutom klarar den kraven för lågenergihus enligt Lågan, det vill säga minst 25 procent bättre än byggreglerna.
Rapporten från Lågan visar också att andelen nya byggnader som kan klassas som lågenergihus fortfarande är väldigt låg. Endast sju procent av de nya hus och lägenheter som byggdes 2012 var lågenergihus. Motsvarande siffra för lokaler är fyra procent. Det innebär att 93 respektive 96 procent av alla byggnader som byggdes 2012 inte var lågenergihus!
En geoenergilösning kan omvandla många av dessa till lågenergihus räknat i mängden köpt energi, det vill säga energi producerad från en gemensam energiresurs.
Jag anser att huvudfrågan när energieffektivitet diskuteras är hur stor andel av våra gemensamma resurser en byggnad tar i anspråk! I min värld är det ovillkorligen mer gynnsamt om mindre mängd köpt energi förbrukas. Därmed kan mer fördelas och komma andra samhällssektorer till del, inte minst våra förnybara energikällor.
Geoenergin erbjuder möjligheten med gratis, förnybar och lokal energi som tar mindre i anspråk av våra gemensamma energiresurser. Därtill kan man med geoenergin säsongslagra avsevärda energimängder i berg, något som är helt unikt!
Fjärrvärmeindustrin lobbar nu hårt för att få regeringen att ge Boverket i uppdrag att ändra byggreglerna, från att som i dag mäta energiprestandan i köpt energi, till att mäta i faktiskt använd energi. Förutom de uppenbara svårigheterna att mäta en byggnads faktiska energianvändning, är resonemanget helt irrelevant ur ett samhällsperspektiv och endast inriktat på att gynna fjärrvärmen som produkt.
Att geoenergilösningar ofta innefattar en eldriven värmepump är inget argument mot geoenergin. Forskning visar att elanvändning inte bara är en viktig del av, utan också nödvändig, för att öka användningen av förnybar energi i samhället. Både Energimyndigheten och Miljööverdomstolen underkänner argumentet att elanvändning per automatik kan anses komma från fossila energikällor.
I själva verket erbjuder geoenergi en fantastisk möjlighet till energieffektivisering och konvertering till förnybar energi i byggnadssektorn.
Johan Barth vd Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation.