”Fossil naturgas ska betala för biogas från gödsel”

Bioenergin svarade 2011 för ca 32 procent av Sveriges totala energianvändning och är därmed nu det största energislaget. Men energipotentialen från skogs- och jordbruket är mycket större, på lång sikt uppemot det dubbla, vilket innebär att vi med bioenergi, sol, vind, vatten kan nå en helt förnybar energiförsörjning.

Jordbruket bidrar till vår energiförsörjning med bland annat spannmålsetanol, rapsdiesel, salix och biogas, men volymerna är i jämförelse med den skogsbaserade bioenergin små och har under de senaste åren vuxit obetydligt. En viktig orsak är statsmakternas, inklusive EU:s bristande förmåga att ge företagen tydliga och långsiktiga spelregler.

Ett exempel är den gröd- och gödselbaserade biogasproduktionen som ökar långsammare än vad såväl branschföreträdare som myndigheter har angett som möjligt. Särskilt angeläget är det att vi får fart på biogasrötningen av gödsel eftersom denna ger en dubbel klimatnytta. Dels ersätter den producerade biogasen exempelvis bensin eller diesel och dels fångas den väldigt potenta växthusgasen metan upp och används, därav den dubbla klimatnyttan.

Energimyndigheten föreslog häromåret i en rapport till regeringen att den gödselbaserade biogasen skulle kompenseras för produktionens stora klimatnytta med ett så kallat metanreduceringsstöd på 20 öre per kWh producerad biogas. Förslaget välkomnades av flertalet remissinsatser men har därefter hamnat i långbänk på grund av oenighet inom regeringen om hur årskostnaden på ca 140 miljoner kronor ska finansieras.

LRF har, hittills utan framgång, pekat på att kostnaden för metanreduceringsstödet med mycket god marginal ryms inom de höjda dieselskatter som under de närmaste åren läggs på jordbruket och att finansieringen därför bör kunna ske över statsbudgeten.

En rimlig och klimatmässigt korrekt finansiering av metanreduceringsstödet vore att lägga energiskatt på den fossila naturgas som används som fordonsbränsle. Gasen har av oklara historiska skäl ett skatteundantag som i dag saknar logisk grund. Enligt riksdagsbeslut får naturgasen successivt fram till 2015 en med hänsyn till kolinnehållet korrekt koldioxidskatt, men fortfarande är den i motsats till bensin och diesel alltså helt befriad från energiskatt.

Kompletterar vi med en energiskatt på samma nivå som för bensin får staten en ny intäkt som väl motsvarar årskostnaden för ett metanreduceringsstöd. Befrielsen av energiskatt för fossil naturgas ter sig också märklig när regeringen nu planerar för att införa energiskatt på hållbara biodrivmedel. Samtidigt som man skattesubventionerar importerad fossil energi vill man alltså beskatta biodrivmedel som kan produceras hållbart på landsbygden med fler jobb och ekonomisk tillväxt som resultat.

Fordonsgasen består idag av en över landet varierande mix av naturgas och biogas. Genomsnittligt ligger biogasens andel i dag runt 60 procent men har under det senaste året haft svårt att hålla jämna steg med den totala efterfrågan på fordonsgas. Ett ökat stöd till biogasproduktionen parad med en korrekt beskattning av naturgasen är i detta läge angeläget. Vi riskerar annars att med dagens låga världsmarknadspriser och nya importhamnar för flytande gas, LNG, få en fossildominerad marknad för fordonsgas.

Erik Herland, ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Carl Wachtmeister, ledamot av LRF:s riksförbundsstyrelse