Forskningscentren jagar 80 nya miljoner per år

Statliga innovationsmyndigheten Vinnova knådar om sina program för finansiering av centrum för forskningssamarbeten mellan industri och akademi. I höstas bestämdes att finansieringen ska samlas i ett kompetenscentrumprogram som redan från start ska finansiera 13 forskningscentra. Fem är redan utdelade och nu står ytterligare åtta platser på spel.

Centren byggs upp i samarbete mellan ett universitet eller en högskola och partners från näringslivet eller offentlig sektor. Vinnova skjuter till en tredjedel av finansieringen på maximalt 10 miljoner kronor per år och centrum. Totalt är det alltså upp till 80 miljoner kronor per år som står på spel utöver de upp till 35 miljoner kronor per år som redan delats ut.

Tanken är att forskningen ska komma till direkt användning för den deltagande industrin. I det nya programmet läggs också en större vikt än tidigare på att centren ska samarbeta tillsammans med den omgivande akademiska miljön.

– Den nya satsningen är lik de satsningar vi haft tidigare, men vi har tryckt på att centren måste vara bättre på att placera sig i innovationssystemet och veta vilken forskning som pågår inom deras områden både nationellt och internationellt. Vi har sett tidigare att det finns en risk att de isolerar sig från den övriga högskolan, säger Lena Eckerdal Rimsten, som är ansvarig för det nya kompetenscentrumprogrammet på Vinnova.

Centra som tidigare finansierats via till exempel Vinnovas VINN Excellence Center-program har redan haft chansen att få förlängning av sin finansiering. Fem av 29 intresserade har fått klartecken till finansiering på fem år.

Ytterligare fyra av de tidigare centren har fått en andra chans att vara med i den öppna utlysningen som går av stapeln i höst för att konkurrera om åtta finansieringsplatser tillsammans med ett tjugotal ansökningar som väljs ut bland de 110 förslag som kommit in i en öppen ansökningsomgång.

Att få tillstånd till ett kompetenscentrum är viktigt för att kunna odla en bra och lång relation mellan forskning och företag. Det tycker Patrik Carlsson, som är chef för Chlamers grafencentrum i Göteborg. Han är en av dem som hoppas gå vidare och få göra en ansökan om att starta ett kompetenscentrum med Vinnovapengar.

– Centren är långsiktiga och det är viktigt för att kunna bygga upp kompetens i samklang med industrin. Man kan göra det på andra sätt, men det är krångligare och svårt att få till en långsiktighet, säger Patrik Carlsson.

Som exempel nämner han att det kan vara svårt att få till längre industridoktorandprojekt med traditionell finansiering över kortare perioder.

Patrik Carlsson tror också att industrin lockas av att via centren kunna samarbeta med andra företag kring utveckling. När det gäller just hans område, grafen, finns det enligt honom stora möjligheter att utnyttja samma forskning men i olika branscher.

– Du kan ta ett företag som sysslar med värmeväxlare eller vindkraft och de kan utnyttja samma forskning som en flygplanstillverkare, säger Patrik Carlsson.

Att få forskningen att verkligen göra nytta i företagen som deltar i samarbetet är en utmaning för centren och en av de viktigaste punkterna Vinnova tittar på i samband med fortsatt finansiering.

– Vi vill att de akademiska resultaten går vidare till något mer, och att de deltagande företagen har användning för de forskningsresultat som kommit fram, säger Lena Eckerdal Rimsten.

Den första bedömningen av vilka centra som ska få pengar görs inte utifrån en full ansökan, utan efter vad Vinnova kallar en ”skiss”.

– Det här är så stora satsningar och det krävs ganska mycket för att lämna in en full ansökan. Så vi tycker att det är bättre att välja ut dem som har potential att göra en full ansökan, säger Lena Eckerdal Rimsten.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!