Innovation
Forskare: Inte kört för den med långvarig fetma
Nya studieresultat visar att personer som utvecklat fetma vid ung ålder får lika bra effekt av en fetmaoperation som andra. Foto: NTB
Det spelar ingen roll hur länge en person varit fet – hälsoeffekterna av en fetmaoperation är desamma oavsett hur länge man lidit av övervikten, visar ny forskning.
– Tidigare har man antagit att det varit lite kört för den gruppen, men så är det inte, säger Johanna Andersson Assarsson, forskare vid Göteborgs universitet.
Personer som har utvecklat fetma redan vid 20 års ålder har ofta haft sjukdomen – och de medföljande hälsoriskerna – en längre tid innan en fetmaoperation övervägs. Tidigare har man därför trott att kirurgin inte skulle ge dem lika bra effekt, men nya resultat från SOS-studien som koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar motsatsen.
– Det har varit en diskussion både inom vården men också i samhället där man antagit att det varit kört om man haft fetma länge. Det har till och med varit svårare för dessa individer att få möjlighet att opereras, säger Johanna Andersson Assarsson, studiekoordinator vid Göteborgs universitet.
Ingen skillnad
– Men vi är glada och förvånade över att vi inte kan se någon skillnad i effekterna på diabetes, diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller cancer i den gruppen jämfört med individer som utvecklade fetma senare i livet, fortsäter hon.
Resultatet baseras på uppgifter från drygt 4 000 vuxna individer, de flesta i 40-årsåldern vid staren av studien, med fetma. Hälften var opererade för sin sjukdom, den andra hälften utgjorde kontrollgrupp. De två grupperna delades sedan in i undergrupper, utifrån om de vid 20 års ålder var normalviktiga, överviktiga eller feta.
"Ingen quickfix"
Framför allt hoppas Andersson Assarsson att resultatet kan ge hopp till de individer som fått höra att det är kört – och att dessa kan få ett bättre bemötande i vården.
– Hittills är det enda säkra sättet att uppnå viktnedgång på gruppnivå fetmakirurgi. Det är ingen "quickfix" utan en hel livsstilförändring (som krävs). Alla patienter ska inte heller opereras – men den här gruppen ska inte per automatik uteslutas från möjligheten, säger hon.
Fakta: Fetmans pris
SOS-studien, Swedish Obese Subjects, drogs i gång 1987, koordineras av Sahlgrenska akademin och pågår fortfarande. Det är en unik studie, på grund av sina många deltagare och långa uppföljningsperiod.
Studien omfattar drygt 4 000 personer med fetma som vid inledningen av studien var i åldern 37–60 år. I enkäter har deltagarna bland annat fått svara på vad de vägde när de var 20 år gamla.
Tidigare resultat från studien har bland annat visat att de som genomgått fetmaoperationer halverat sin risk för flera cancerformer och fått minskad risk för diabetes. Studier av kontrollgruppen, de ickeopererade som fått olika typer av hjälp från sina vårdcentraler, har visat att kampen mot fetman ofta är psykologiskt tuff och ensam.
Att opereras för sin övervikt kan vara en lösning för dem som har sjuklig fetma och inte klarat av att gå ner i vikt med andra metoder.
Vilka som opereras skiljer sig åt mellan olika landsting, men gränsen brukar ligga vid ett BMI över 35–40. Om man har exempelvis diabetes typ 2 kan BMI-gränsen vara lägre, eftersom hälsovinsterna av operationen anses vara så stora.
Totalt gjordes runt 5 200 fetmaoperationer i Sverige 2018, oavsett finansieringssätt. Det är runt 200 färre än 2017. Toppsiffran, 8 600 operationer, noterades 2011.
Fetma är kopplad till en förhöjd risk för fler än 40 olika sjukdomar, inklusive typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, sömnapné, reumatism och åtminstone 13 olika sorters cancer.
Den amerikanska myndigheten Centers of Disease Control and Prevention (CDC) uppskattat att 93,3 miljoner vuxna personer lider av fetma i USA, vilket motsvarar 40 procent, varav vilka cirka 24 miljoner lider av svår fetma med ett kroppsmasseindex (BMI) på 35 eller mer.
I Sverige har vi inte lika stora problem, även om antalet svenskar med övervikt eller fetma har ökat kraftigt de senaste åren. Ungefär varannan svensk räknas som överviktig eller fet, det vill säga har ett kroppsmasseindex (BMI) på 25 eller mer. I Sverige är fetma och övervikt vanligare bland män än bland kvinnor. I likhet med många andra länder har viktökningen bland svenskar de senaste åren varit som störst bland landsbygdsbor.
Källor: Folkhälsomyndigheten och Nature
