Krönikor
Filmen om Snowden: Det hängde på rubiks kub
KRÖNIKA. Det ska bli spännande att se hur många som sätter plåster på sin datorers webbkameror framöver, skriver Ny Tekniks reporter Monica Kleja efter att ha sett Oliver Stones film om visselblåsaren Snowden.
Ett av de mest rafflande ögonblicken i regissören Oliver Stones film Snowden är då sanningen hänger på en liten rubiks kub och slumpen.
Via ett simkort, som Edward Snowden (spelad av Joseph Gordon-Lewitt) gömt i den fyrkantiga leksaken, smugglar han ut tusentals interna dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s spionbunker på Hawai.
Ny Teknik gick igår kväll på en förhandsvisning av filken, arrangerad av Föreningen grävande journalister på biografen Grand i Stockholm.
Från att till en början ha varit en oinvigd CIA-medarbetare, något som gav honom smeknamnet Snövit av de luttrade NSA-operatörerna, blir han den främste och den onekligen tekniskt smartaste visselblåsaren hittills i USA:s historia.
Dokumenten han tog med sig avslöjar att alla som använder mobiler eller internet massövervakas av NSA, i samarbete med länder som Storbritannien och Sverige.
Förbisett klichéartad romantik i solnedgången, är filmens styrka beskrivningen av NSA inifrån. Hur massinsamlingen och lagringen av all data faktiskt kan påverka enskilda, som du och jag.
En som inte tror sig ha något att dölja är Snowdens flickvän Lindsey Mills (Shailene Woodley) som leder kurser i poledance - men hon har fel. NSA har koll även på intima detaljer, visar det sig i filmen.
Snowdens egna insikter växer sig allt starkare efterhand som han gör karriär, och hans möten med skålande, höga CIA- och NSA-chefer i jaktstugor i skogiga områden, blir alltmer spända.
Snowdens kontakter med journalister på The Guardian och Washington Post och andra medier leder till stora rubriker som handlar om olika NSA-program.
I juni 2013 avslöjas att miljontals amerikaners trafikdata samlas in av telekombolaget Verizon på uppdrag av NSA.
Dessutom framkommer det att NSA hämtar information om oss användare via tekniska system från Facebook, Google (Youtube), Microsoft, Apple, Skype och andra.
Läs mer:
Verksamheten, med kodnamn Prism, har pågått sedan 2007 och har beskrivits som en av de främsta källorna för all rådata som hälls in i de västliga underrättelsetjänsternas databurkar.
Men ett annat verktyg, kallat Muscular, kan vara än värre eftersom programmet tappar förbindelserna mellan mediejättarna Googles och Yahoos datacenter i hela världen.
Xkeyscore är ett vidsträckt sökprogram som letar upp mål, individer och deras kontakter och allas positioner utifrån mobilnummer och IP-adresser – vilket vi får se användas i Oliver Stone’s nya film.
Samma system har också svenska Försvarets radioanstalt, FRA, tillgång till via NSA och brittiska GCHQ. Andra program som blivit kända via NSA-dokumenten utför cyberattacker, typ Quantum.
Efter Snowden tog sin tillflykt till Moskva för tre år sedan, har utvecklingen av verktyg som används för att spionera i appar eller datormoln rasat på.
En sak som är säker är att lagstiftningen inte hänger med. Reformer utlovas i USA och av EU - men i Sverige behövs mer insyn och debatt.
Kanske kan filmen om Snowden väcka björnen som sover. Vi får se.
Men det ska bli spännande att se hur många som sätter plåster på sin datorers webbkameror framöver.