Övriga nyheter
Fem skäl att skippa solceller
KRÖNIKA. Solpaneler glittrar på taken när man går ner för landning i München i solcellstäta Tyskland. Vid ett besök i Wales blev jag överraskad över att se så många solceller även i det brittiska vårregnet.
Men i svenska bostadsområden kan man leta länge innan man hittar en enda solcellsinstallation. Elina Eriksson, forskare på KTH Green Leap, har tagit reda på varför. Hon har helt sonika knackat dörr hos villaägare utan solceller och bett att få intervjua dem. Här är fem tunga skäl till att de avstår.
1 ”Ingen har solceller.”
Att skaffa bergvärmepump betraktas som normalt och förståndigt. Men den villaägare som smäller upp solpaneler på taket sticker ut och riskerar att bli ifrågasatt. Samtidigt vittnar solcellsförsäljare om att när en familj väl tar första steget så hänger flera hushåll i grannskapet ofta på.
2 ”Solceller är fula.”
Vad som är estetiskt tilltalande är en smaksak, men panelerna ser likadana ut här som i solcellsfrälsta länder. Kanske rör det sig om ovana?
3 ”För lite sol på vintern.”
Vintermörkret kan ingen styra över. Men tyskar och britter badar inte heller i ljus vintertid och de köper glatt solceller ändå.
4 ”Oklart när man har tjänat in investeringen.”
Att sia om framtida elpriser och subventioner är svårt. Att hålla rätt på elcertifikat och ursprungsgarantier likaså. Återbetalningstiden blir allt från sju till 25 år beroende vem som räknar.
5 ”Reglerna är krångliga.”
Räcker investeringsbidraget? Får jag kvitta min överskottsel mot min elförbrukning? BIir det någon skatterabatt? Regelkrånglet var utan tvekan det främsta skälet till att de intervjuade villaägarna nobbade solceller.
Samtidigt spirar intresset för solel i Sverige. I fjol installerades drygt 19 megawatt solcellseffekt, mer än dubbelt så mycket som året innan. Det visar årets nationella IEA-PVPS-rapport om den svenska solcellsmarknaden. Men det är en fördubbling från en mycket låg nivå. Vid årsskiftet var den svenska solcellskapaciteten drygt 43 megawatt, vilket beräknas ge 39 gigawattimmar per år. Det motsvarar 0,03 procent av landets totala elförbrukning. Fjuttigt jämfört med Tyskland och Storbritannien där utbyggnaden har haft draghjälp från två håll: förmånliga stöd och högre elpriser.
I Ny Tekniks stora politikerenkät i förra veckan sa sex av åtta riksdagspartier ja till mer stöd åt förnybar energi. Bara Folkpartiet och Sverigedemokraterna sa nej.
Så här kommer ett råd till alla politiker som vill rivstarta solcellsutbyggnaden efter valet: ta en titt på Elina Erikssons lista. Några punkter kan ni lämna därhän, som vintermörkret och granntrycket. Men att införa tydliga och långsiktiga regler är ett hett tips. Ju förr, desto bättre. Frågan om hur småskaliga elproducenter ska kompenseras för den el de matar ut på elnätet har redan stötts och blötts i drygt sju år och tre utredningar.
Det sista Solcellssverige längtar efter är en fjärde utredning.