Energislöseri och fuktskador – behovet av renovering akut

Mer än en miljon lägenheter i flerbostadshus i Sverige behöver renoveras. Efterkrigstidens byggnader har passerat sin tekniska livslängd och behovet av renovering är akut. Det handlar om att åtgärda fuktskador, göra stambyten samt förbättra ventilation, inneklimat och energiprestanda.

De statliga kraven på energieffektivisering och målet om halverad energianvändning till 2050 innebär ett gyllene tillfälle att renovera och energieffektivisera samtidigt.

En del fastighetsägare ligger väl i fas med planerade underhåll men många fastigheter har eftersatt underhåll bland annat beroende på problem med finansiering. Miljonprogrammet byggdes i högt tempo med subventioner men ska i dag renoveras utan ekonomiskt stöd.

Mycket har diskuterats i olika utredningar men nu är det dags för handling. Vi förslår följande åtgärder:

• Nationell satsning på ett kunskapslyft avseende renovering

Alla aktörer i byggsektorn behöver bättre kunskap om hur energieffektivisering kan genomgöras i samband med renovering. Förvaltare och fastighetsskötare behöver ökad kompetens för att kunna utnyttja modern teknik. Regeringen tillsammans med marknadens aktörer bör genomföra ett nationellt kunskapslyft för renovering.

• Statligt stöd för energieffektivisering av bostäder

Regeringen föreslog i sin budgetproposition 2015 ett nytt anslag för energieffektivisering av bostäder i miljonprogrammet med 200 Mkr under 2015 och därefter 500 Mkr/år under perioden 2016–2018. Vi anser att det är viktigt att detta anslag återkommer i regeringens vårproposition 2015. Det krävs dock betydligt större anslag för att det ska få en avsedd effekt på renoveringstakten.

• Kreditriskförsäkring/statliga subventioner

Även i regioner med svag tillväxt och minskande befolkning finns ett bostadsbestånd som måste renoveras. Många fastighetsägare med svag ekonomi har goda idéer till energieffektivisering men saknar lönsamhet och/eller finansieringsmöjligheter, bland annat eftersom utrymmet för höjda hyror är begränsat. Statliga subventioner tillsammans med kreditriskförsäkring måste införas för dessa områden.

• Ändrad hyresreglering

Åtgärder som höjer standard i kök och badrum i en lägenhet är i dag godtagbar grund för hyreshöjning. Även energieffektiviserande åtgärder som leder till ökad komfort och hälsosammare inneklimat bör vara grund för hyreshöjning. Staten måste omvärdera nuvarande hyresreglering men det är viktigt att hyresgästerna kan påverka renoveringens omfattning och därmed även hyresnivån.

• Rotavdrag även för hyresgäster

I dag missgynnas hyresgäster eftersom enbart bostadsrättsinnehavare och småhusägare får utnyttja rotavdraget vid renovering. Ett införande av rotavdrag borde vara boendeneutralt – lika för alla – och därmed kunna stimulera klimatsmarta renoveringar även för privata och kommunala fastighetsägare av hyreshus.

• Ställ tekniska egenskapskrav och använd energideklarationerna

Energikraven i Boverkets byggregler (BBR) ska omformuleras och kompletteras med egenskapskrav på komponenter och installationer. Genom att ställa och kontrollera relevanta tekniska egenskapskrav vid renovering av befintliga byggnader kan incitamenten för energieffektivisering öka. Dagens energideklarationer måste inkludera hushålls- och verksamhetsel. En förändring av deklarationerna leder till minskad energianvändning och sätter press på fastighetsägare och brukare att samarbeta.

Genomförs kloka renoveringar leder det till högre värde på det svenska byggbeståndet och minskad energianvändning. En ökad renoveringstakt ger dessutom en samhällsekonomisk vinst genom att entreprenörer kan nyanställa arbetskraft och samtidigt kan den sociala miljön i bebyggelsen förbättras.

Andres Muld, fd Generaldirektör, Styrelseordförande Nationellt Renoveringscentrum

Jan-Olof Dalenbäck, Professor i installationsteknik, Chalmers

Arne Elmroth, Professor emeritus, LTH

Kenneth Faaborg, fd Vd Hyresbostäder Växjö

Björn Gustafsson, Teknikutvecklingschef, Förvaltnings AB Framtiden

Dennis Johansson, Universitetslektor i installationsteknik LTH, Föreståndare Nationellt Renoveringscentrum

Rolf Kling, Expert och projektledare, VVS-företagen

Ivo Martinac, Professor i installationsteknik och energisystem, KTH

Kristina Mjörnell, Affärsområdeschef Samhällsbyggnad SP, Adj. Professor i byggnadsfysik, LTH

Madeleine Nobbs, Affärsutvecklingschef Hållbara affärer, NCC Construction

Thomas Olofsson, Professor i byggproduktion, LTU