Eleverna äger sin egen framgång

Även på kortare sikt ser det bra ut. I veckans Ny Teknik har reportrarna Helen Ahlbom och Olle Nygårds kartlagt hur stor efterfrågan är på ingenjörer det här året. Det handlar inte om några rekordnivåer, men efterfrågan finns där. Industriföretagen räknar med att rekrytera cirka 6 000 ingenjörer i år. Suget är extra stort i en viss bransch. Vilken, det kan du läsa i vår undersökning.

En annan positiv jobbnyhet är att Sony lägger en av sina framtidssatsningar i Lund som har drabbats hårt av upp­sägningar under senare år. Det rapporterar vi om på sidorna 12–13.

Generellt är det en bra investering mot arbetslöshet att skaffa sig en universitets- eller högskoleutbildning. Akademiker har flera procents lägre arbetslöshet än personer som inte har utbildat sig efter gymnasiet. Trots det pekar svensk industri ut ingenjörsbrist som ett av de största framtidshoten.

I veckan som gick kom ett uttalande som på sikt kan få betydelse för att lösa det här problemet. OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, var i Sverige för att presentera sin analys av den svenska skolans botten­resultat i den senaste Pisaundersökningen.

Hans svar var tydligt: Läraryrkets status måste höjas. Det viktigaste är bra lärare, inte minst i skolor där eleverna behöver mycket stöd.

Men Schleicher sa också något annat som är minst lika viktigt: Att lärarna ska ha höga förväntningar – på alla elever. Han berättade att i östasiatiska länder är det vanligare att elever med sämre socioekonomisk bakgrund lyckas i skolan än i Sverige. Varje elev kan göra bra ifrån sig om de inser att deras framgång är upp till dem själva. Att misslyckas beror inte på otur eller bristande förmåga.

En sådan attitydförändring är välkommen. Om fler elever vill fortsätta läsa ”svåra” ämnen, kommer fler också att vilja bli ingenjörer.